Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 mars 1869, sida 1

att, af enahanda vinst för 1868, 1 million rdr må, på samma sätt för statens allmänna behof till riksgäldskontoret öfverlemnas under loppet af år 1970, på tider, som bankofullmäktige ega rätt bestämma: Den diskussion, som i anledning häraf inom kammareti tippstod, var ej särdeles långvarig. Hr Hasselrot, som önskade kraftiga mått och steg för förstärkande af bankens fonder, skulle önskat biträda det förslag, som framlagts af andra kammarens reservanter, men då ingen utsigt förefanns att göra denna mening inom kammaren ällande, finge han åtnöja sig med att i allo yrka bifall till utskottets hemställan, ett yrkande, som äfven framställdes af hr Schartau. Grefve C. G. Mörner biträdde för sin del den mening andra kammarens reservanter uttalat i afseende på disponerandet af 1868 års bankovinst och kunde alltså ej bifalla ntskottets förslag i denna del. Ännu mycket mindre vore han hugad att lemna sitt bilall till hrad reservanterna trån första kammaren yrkat. Dessa syftade på en alltför sträng åderlåtning af banken, en äderlätning, som talaren ej heller kunde finna af behofvet påkallad. Man hade visserligen åberopat behofvet af dessa medel för att göra afbetalning å ett riksgäldskontorets jernvägslån, men denna liqvid påfordras ej förr än vid slutet af år 1870 och det kunde således blifva tid att tänka derpå vid nästa riksdag, intill hvilken tid banken således kunde för sina egna behof disponera dessa medel. Frih. af Ugglas hemställde huruvida det kunde anses vara med god hushållning öfverensstämmande att, då tillgångar funnos att fylla statsbehof, som i annat fall måste antingen genom lån eller förökad beskattning betäckas, ej begagna sig af dessa tillgångar, hvilka banken, såväl enligt hvad bankofullmäktige sjelfva upplyst som till följd af hvad i öfrigt utredt blifvit, utan minsta svårighet kunde undvara. Att de medel, hrarom nu vore i fråga, ej kunna vara så oundgängligen nödiga för bankens egna behof, som man velat åstå, framginge tydligt deraf, att banken, enligt ess bokslut, för det närvarande har en behållning af mellan 29 och 30 millioner utöfver skulderna. Med afseende derpå, att en talare ifrågasatt, det man till nästa år kunde uppskjuta med bestämmandet om medel till 1870 års låneafbetalningar, föreföll det talaren alldeles klart att, då man vore sysselsatt med 1870 års budget, man äfven vore nödsakad taga i betraktande alla derunder förekommande utgifter. Talaren förordade varmt bifall till representanternas från första kammaren reservation samt utskottets hemställan för öfrigt, i hvad den icke skiljer sig från nämnda reservation. Häruti instämde hrr Wern, Wallenberg, J. J. Ekstrand och Nordström. Efter af taln annen framställd proposition godkändes utan votering utskottets hemställan i 1:4 punkten eller att 1867 års behållna vinst må med 1,995,647 rdr 77 öre till statsverket utgå. I afsende å tiden för dessa medels utlemnande beslöts sven, på sätt utskottet i 3:dje punkten bland antat hemställt, att desamma skola före utgången af letta år, å tider, som bankofullmäktige ega bestämma, till riksgäldskontoret aflemnas. Vid framställd proposition rörande 2:dra punken, deri hemställts att af 1868 års vinst, endast 04,352 rdr 23 öre skola till riksgäldskontoret afemnas, blef denna punkt med 50 röster mot 12 sfslagen; hvaremot kammaren beslöt att, i likhet ned hvad dess ledamöter inom utskottet föreslait, 1,504,352: 23 skola af nämnda års vinst till tatsverket aflemnas. I fråga om den tid, då essa medel skola levereras, godkändes utskottets emställan, att de må aflemnas under år 1870 Å ider, som bankofullmåktige ega bestämma. Andra kammaren ade i Thorsdags kl. 2 middagen ett helt kort emmanträde, dervid endast förekom protokollsistering och bordläggning.