Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 mars 1869, sida 3

Blandade ämnen. Om tändernas bättre vård. Då man sej huru litet menniskor i allmänhet vårda tänderna kommer man ofrivilligt att tänka på ett matskåp Följderna blifva ett stort fält för herrar dentisters verksamhet och mångfaldiga sjukdomar, som angripa tänder och tandkött. Tänderna skulle deremot bibehållas friska och glänsande, om man endast iakttog att minst 2 gänger dagligen skura dem med något mjukt pulver. t. ex. precipiterad (utfälld) krita, som är det bästa, jemte litet tvål. Så framt icke vinstenen tagit öfverhand och förändrat tändernas form, och man icke heldre föredrager inflammation och elak andedrägt, kan detta förekommas med ofvananförda enkla medel. Om vinsten, som är ett af en organisk syra från saliven och kali sammansatt ämne, redan finnes och hårdnat, kan den endast af en tandläkare, som har dertill passande verktyg, korttagas, hvilket dock bör ske, och först derefter börjar man med den enkla behandling af tänderna, som redan nämnts Chignongen lär nu beklagligtvis sjunga på sista versen. Franska tidningen Lunivers Illustre innehåller nemligen det öfrerraskande meddelande, att chignongen fallit i onåd nos aldra högsta vederbörande, att den snart alldeles skall komma ur modet och att den nya damfrisur, som skall träda i stället, tordrar håret baktill uppsatt åla Niobe, men framtill uppsatt med små koketta lockar. En paradisisk kommun. I en insänd artikel i ,,Aalborgs Stiftstid. heter det om innebyggarne i Egholms socken, att de ,.utgöra en befolkning, hvarest icke finnes en enda inhysesperson eller något proletariat och hvarest tjufveri och andra förbrytelser äro alldeles okända. Ett omvexlande lif. I anstalten för sinnessjuka, Bicetre, afled för kort tid sedan en man, hvars lefnad var en lång roman. Han hette Julien Marns och tillhörde en rik familj, som år 1790 hade emigrerat från Frankrike. Han fick en god uppfostran och ingick derefter i rysk tjenst. Men en dag blef han fängslad och förd till Tobolsk, hvarest han förblef i 11 år. En skrift öfver Siberien, som han författade och öfversände till kejsaren, gaf anledning till benådning, som emellertid endast meddelades honom under vilkor, att han aldrig mera skulle återkomma till Ryssland. Från Tobolsk begaf Marne sig till Turkiet, hvarest han ne gånger var nära att blifva hängd. Då han ck veta, att en af hans oklar, som bodde i Paris, var död, kom han till Frankrike för att lyfta sin del af arfvet (750,000 francs). Han presenterade sig vid Ludvig Philips hof, men uppförde sig ( å extravagant, att man fann sig föranledd att inspärra honom i Bicetre. Ett år derefter blef han1 uer frigifven och förstörde nu på två år sin förnögenhet. I förtviflan öfver att hafva gjort detta . prang han i Seinen för att dränka sig, men blef wpfiskad, innan han hunnit utbyta tiden mot evigeten. Han bestämde sig då för att fortfarande efva och var nu en tid bankör i spelhus, täktmäl tare och språklärare. Sednare blet han invecklad en sammansvärjning och flydde till England, sarest han kom i polisens tjenst. Från England sick han till Amerika, der det först gick honom u mot till dess han fann vägen till Kalifornien och a ler förvärfvade sig en stor förmögenhet. Från h Amerika begaf han sig öfver Hamburg till Wien, a warest han blef teaterdirektör och afsatte en del f sin förmögenhet. Sedermera begaf han sig åter ill Paris, hvarest han sysselsatte sig med kemiska n xperimenter och försökte tillverka diamanter. För U 5 månader sedan blef han ängtligen så vansinnig, 1. tt man åter måste inspärra hanom i Bicetre, der I an tillbringade slutet af sin lefnad. Kopiepressen har egentligen hittills icke vunit någon slags användning utom den enskilda afirskorrespondensen. Embetsverken hafva träget8. ållit sina dörrar stängda för densamma. Kopiera us press en embetsskrifvelse! utbrister med fasa en utinerad kanslimenniska, Och likväl har man i äl ngland gjort början med att införa kopiepressen å id embetsbyråerna, och hoppas derigenom kunnam öra stora besparingar i antalet af underordnade 4( enstemän och skrifvare. Kanske dugde det att rsöka?