Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 mars 1869, sida 2

a, SJV HAuuclidC uIlSIIT rlasI gas för fyra femtedelar af minsta tillåtna tillverkij ningsbeloppet NM UTRIKES. TYSKLAND. Sedan nordtyska parlamentet för nära två veckor sedan sammanträdde, ha endast några få förslag blifvit väckta af dess medlemmar. Ett af Lasker framstildt förslag om att tillförsäkra alla medlemmar vid de serskilda landtdagarne (naturligtvis åsyftas först och främst den preus:siska landtdagen) samma talfrihet, som parlamentsledamöterna åtnjuta, har vid sandra läsningen fått majoriteten för sig. Frih. Hagke har föreslagit, att inom hela snordtyska förbundet myndighetsäldern skulle bestämmas till fyllda 21 år. Man väntar sen interpellation af Julius Wiggers om, hvad det blifrit af de förlidet år antagna framställningarne om judarnes lika beritstigande med de kristne i Mecklenburg, samt ett andragande till förbundet om att skaffa Mecklenburg en verkligen konstitutionell och tidsenlig författning. Det sistnämnda är onekligen äfven nödvändigt, enär junkrarne, som hafva afgjord öfvervigt på Mecklenburgs landtdag, göra motstånd mot hvarje — vore det än aldrig så moderat — förslag om framåtskridande. Ett förslag om förhöjning af folkskolelärarnes löner mottogs i sistnämnda landtdag med mycken ovilja. Det är icke heller med välbehag, som junkrarne sett storhertigen i Schwerin förändra de förra arrendena för viss tid på alla domängodsen till ärftliga arrenden, enär detta ju med tiden utan tvifvel skall medföra en liknande reform på riddargodsen. Mecklenburg har derföre vunnit sina flesta framsteg under de sednare åren genom förbundslagarne, hvilka junkrarne ju icke våga eller kunna sätta sig öfver. Dessa lagar hafva gjort slut på det näringsväsen, som bar en fullkomlig pregel af medeltiden; de ha åstadkommit en stark tillströmning af handtverkare och arbetare annorstädes ifrån och redan betydligt förökat äktenskapens antal. Utom de steg till en större enhet i Nordtyskland, som komma från parlamentet, förtjenar anmärkas det lauenburgska ridderoch landskapets förslag om annexion af denna provins med Preussen, samt den större enkelhet, som är införd i furstendömet Waldecks styrelse, hvarigenom den nu är helt och hållet lagd i Preussens hand. Ett rykte har förtäljt, att hertigen af Sachsen-Koburg-Gotha skulle följa sin waldeckske broders exempel, hvarigenom helt visst skulle vinnas ett enklare regeringsmaskineri än det, som nu finnes i de två förenade hertigdömena, hvilka hvartdera hafva sina ministrar och statsråder. Åugsb. allg. 7eit. Synes nu, efter ett två-ärigt vacklande mellån den preussiska hegemoniens fordringar och de sydtyska sjelfständighetssträfvandena, fullständigt hafva öfvergått i det stortyska eller österrikiska lägret. Enligt hvad som meddelas till ,, Weser 2eit. skall redaktionen sannolikt från Augsburg blifva förflyttad till Stuttgart, der tidningens egare, bokhandlaren Cotta, bor. Stuttgart anses i Berlin som den mest antipreussiska stad i hela Sydtyskland och som samlingspunkten för den Bismarckska politikens fiender. ITALIEN. ; Garetta di Firenze meddelar från Rom: Romerska senaten har i patriciatets gyllene bok låtit inskrifva den enda askörlingen i rakt nedstigande led af de orien-. taliska kejsarne, den siste Lascaris. Åskomlingen till denna berömda familj lefde tillbakadraget och föga känd i Piemont, då det en vacker dag föll honom in att genomläsa sina gamla handlingar och åter-f. fordra sina rättigheter. Enär Iascaris hade tillhört den romerska adeln, så har han Ji vändt sig till senaten i Rom, der de in-s sända dokumenterna blifvit pröfvade och s befunna riktiga, på grund hvaraf han blif-s vit insatt i alla sina adliga rättigheter. 1 Furst Lascaris, som befinner sig i god eko-s nomisk ställning, ämnar nu lemna Piemoat Jy ch slå sig ner i Rom. I SPANIEN, I I den demonstration met trängsutskrif-ingen, som i Söndags förekom, deltogo d sa Åood personer. Bland talarne uf närkte sig isynnerhet general Pierrad. l )rdningen var icke störd. h Den franska Libertö, som hyllar red ublikanska grundsatser, har emottagit fölmde skrifvelse från Madrid: Trots alla! ? e brochyrer och karrikatyrer, man slösat S å hertigens af Monipensier kandidatur, är et dock han, som samlat majoriteten i ortes omkring sig. Emellertid får man ko tro, att hertigens val ej skall, stöta å något motstånd, och man är i det unioistiska partiet icke blind för hvilka svåigheter, denna fråga skall bereda. I Seilla hotar man redan med att uppbränna alatset S:t Elme den dag, då dess egare ir utnämnd till konung. Man antager i sja hnänhet, — och det till och med bland de Somer, som stå på vänskaplig fot med äl insen — att hela Andalusien skall resa et 5, när han blir vald. icke desto minm e är hertigen af Montpensier för närvande den ende kandidat, som har någon sigk till spanska thronen. Intilldess de oligheter utbryta, som knappast skola vi eblifra vid upprättandet af en ny dynalefva vi i ett lugn, hvars like man på gjinga år icke erfarit i Madrid 12 Från Lissabon berättas, act hertigen aflun ontpensier förklarat, det han icke skall pri ra någonting för att erhålla Spanions ona Ilan skall antaga densamma, om nu aktningsbjudande majoritet så önskar; skEH väl vill han under inga vilkor, att hans fkI Skulle tjena tll föras i An fö