Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 mars 1869, sida 3

Råttegängsoch Polissaker. (Från Slockhol Fordrad ersättning för meneniskolif. Inför rådsturättens tredje afdelning for sattes sistl. Lördag ransakningen i det af enkefru Wahlberg instäåmda mål mot befälhafvaren å ångbåten , Darakapten N. F. Djurberg, å hvilken käranden yrkat ansvar enligt lag och ersättning för sig och barn, för det Djurberg skulle genom vårdslöshet och försummelse af sina skvldigheter varit vållande till mannens, handlanden Wahlbergs, död, hvilken, som läsaren af föregående referat inhemtat, den 18 sistl. Aug. föll öfver bord från ångbåten ,,Dana och drunknade i Kalmar sund. Förseelserna å Djurbergs sida skulle bestått deri, att han ej egnat nödig uppmärksamhet och tillsyn öfver fartygets rädd: ningsapparater. Vid målets påropande inställde si; kanslisten II. W. Regnholm som ombud för käranden, och svaranden personligen, i rättegången biträdd af vice häradsh. O. A. Beckman. Till denna dag voro å kärandesidan inkallade fyra vittnen, af hvilka inställde sig endast tvenne, löjtnanten B. F. von Arbin och sjökaptenen N. F. Johansson (kaptenen vid marinregementet i Karlskrona A. v. Barck och am:tsauditören W. Lindahl hade skriftligen anmält sig vara af tjenstgöring hindrade att iakttaga inställelse) samt matrosen Bernhard Christersson, åberopad af svaranden. Sedan kärandeombudets jäfsanmärkning, på grund af 49 3 sjölagen, mot den sistnämnde, af domstolen, efter öfverläggning, lemnats utan afseende, mot hvilket beslut ombudet anmälte missnöje, som jemväl till protokollet antecknades, fingo vittnena aflägga eden, hvarefter de, hvar för sig hörde, berättade: Löjtnant v. Arbin, att vittnet kl. mellan 7 och 8 på aftonen varit på halfdäck och sett Wahlberg till följd af en häftig krängning (sjön gick mycket högt) kastas emot räcket, hvilket han sökt fatta uti, men förgäfves, emedan räcket var lågt och Wahlberg en reslig figur, och omedelbart rulla i sjön; att vittnet sprungit iram för att hjelpa honom, men kommit för sent; att vittnet genast ropat ,stopp och back, en man öfver bord och skyndat sig att lösgöra en räddningsboj för att kasta ut till Wahlberg, men äfven deruti misslyckats, emedan bojarne varit så härdt surrade, att de ej kunde lossas utan med tillhjelp af knif; såg ej heller någon boj astas; att räddningsbåten befunnits i oklart skick, så att omkring 15 minuter fordrats för dess klargörande, och att omkring 20 minuter åtgått från det Wahlberg föll öfver bord tills han dit återfördes, samt att vittnet hört flera nödrop från W. under det räddningsbåten klargjordes, men icke sedan den sattes . Kapten Johansson: att vittnet omkring kl. 8 hade uppehållit sig i försalongen, då han hörde ropas ,stopp, hvarvid vittnet sprungit upp på däck och af egen drift ropat ,,back, hvilket ädragit honom en tillrättavisning af kapten Djurberg, som vid tillfället uppehållit sig på komandobryggan. Vittnet ville ej bestrida att kaptenen förut ropat back-, ehuru vittnet icke hört det; räddningsbåten var i oordning; hvarken dyvika eller ärtullar funnos tillgängliga, utan s. k. benslar måste användas, nedfirandet gick långsamt och antog vittnet att båtens klargörande upptagit en tid af minst 8 minuter, då deremot, om den befunnits i behörig ordning, högst tre minuter dertill erfordrats. Sjömannen Christerson, hvilken vid tillfället tjenstgjort ombord som rorgängare, medgaf att räddningsbåten ej varit i behörig ordning, men påstod att dess klargörande förssiggått så fort som möjligt; antog att dertill åtgått 10 minuter och att tillsammans 15 minuter förflutit tills W. anträflades; att de till följd af den då rådande tjockan rott förbi W. utan att se honom, och påträfat honom först då de på kapten D:s befallning ändt om för act ro ombord. Löjtnant v. Arbin och kapten Johansson inlemnade sina kostnadsräkningar, öfver hvilka domstolen skall yttra sig vid målets slutliga afgörande. Åklagaren anmärkte att Johanssons kostnadsräkning var något för högt tilltagen. På grund af den i målet redan förekomna bevisning afstod åklagaren från v. Barcks och Lindahls hörande som vittnen. Kärandeombudet begärde uppskof för att inkomma med slutpåståenden och domstolen utsatte målet att åter förekomma den 3 nästkommande April.