Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 mars 1869, sida 3

skriften sim UTRIKES. ITALIEN. Viktor Emanuel har skickat sin generaladjutant Della Hocca till Triest för att låta helsa kejsar Frans Josef på dennes resa till Agram. Härmed förfalla ryktena om en sammankomst af de begge monarkerna och hvad dermed varit satt i förbindelse. Deremot har det österrikiska hofvet visat sig mycket förekommande på Viktor Emanuels födelsedag (den 14 dennes), i det erkehertigarne för första gången antcgo en inbjudning till en fest hos italienske ambassadören i Wien. I deputeradekammaren förhandlas sedan den 3 dennes öfver ett förslag af Peru hvilket påyrkar provinsernas större sjelfstyrelse. Peruzuis och Viinqhettis tal i denna så högst vigtiga fråga utmärkte sig genom liberala statsmannaidter:; oppositionen är deremot icke belåten med detta förslag, viljande — som Crispi yttrade — icke vidare veta utaf några provinser, utan att staten endast skall bestå utaf kommuner. Bland den mängd osanna rykten, som på den sednaste tiden förefunnits, har äfven varit, att påfven skulle vara döende. Detta rykte har emellertid visat sig vara alldeles ogrundadt. Sedan redan förut flera domstolar i Norra Italien godkänt katholska presters rättighet att ingå civiläktenskap, har nu äfven högsta domstolen i Neapel häfdat denna grundsats genom att underkänna ett i motrtill stående beslut af underrätlerno. Och saken har en särskild vigt derigenom, att det förut blott, varit tal om att godkänna redan ingångna äktenskap, då det i denna sak vänder sig om en förlofning mellan en katholsk prest och en ung flicka i Salerno, hvilken akt mötte hinder hos hennes far, emedan han icke ansåg en sådan förbindelse laglig. Underrätten gaf sadren rätt, men öfverrätten höll med presten. Nästan samtidigt härmed är ett annat steg taget för latt beteckna presterskapets ställning till staten, i det erkebiskopen af Salerno blifvit instämd till verldslig domstol för ett anfall på landets fria grundlag och dess följder för kyrka FRANKRIKE. ,France och ,Gauloist blåsa åter i krigstrumpeten. Förstnämnde tidning uppnanar Frankrike att vara på sin vakt, senär Preussen rustar sig i Mainz längs ihela Rhen, vid Östersjön och i storhertig dömet Baden. , Gauloist för den 11 d:s skrifver: I de oficiella kretsarne betrakstar man vigtiga händelser som nära föreIstående. Under de tvenne sednaste dagarne talar man om krig, liksom om en , explosion icke längre kunde undgås. På auledningar till krig kan det knappast rara brist; isynnerhet betecknas likväl det fransk-belgiska mellanvarandet och ickeutförandet af Pragerfreden från Preussens ssida som den egentliga casus belli. IIvilke beslut, som skola tagas, är oss obekant emellertid är det en afsjord sak, att det lugn, som man ännu i förra veckan syntes glädja sig åt i de diplomatiska kretsarne sicke längre sörefinnes. Man torde påminna sig, huru för någre I månader sedan tidningarne uttryckte sir harm öfver, att en mängd konstföremå blifvit utlemnade att pryda privata bonin gar. Grefve Nicniberkerke. generalinten Jent för de sköna konsterna, har nu fun nit sig föranlåten att låta återföra all: dessa Jöremål till sina behöriga ställen. I Porl Said bar den franske marinlöjt 3 i nanten David de Fite-James blifvit ofte H r sitt tjenstenit. Han hade nemligen e afton lemnat fartyget Jara för att i ma r trosqvarteret i Port Said uppsöka de ma -itroser, hvilka icke återkommit ombord Förgäfves varnade man honom att ick begisva sig dit. Han lyssnade icke der till, och några timmar efteråt fann ma -i honom halfdöd i nämnde qvarter. 4 RYSSLAND. t! Sträfrandena för det polska språket 2 totala tillintetgörande sortfara. Ett cirkv t! lär från guvernören i Wilna ålägger krets cheferna, stadsoch landipolisen san i fredsdomarne att oaflåtligen vaka deröfve —satt all undervisving i polska språket san spridning af polska läseböcker och kat eser må fullständigt upphöra. De evar f ecliskrreformerta samlingarne i L a J . J nn 1 2— sa a.