Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 mars 1869, sida 3

Jyrkantig borggard dt mKl 7 eo area och sjelf betäckande en jordyta af mer u. 24,060 qvadratfot samt uppresande sig till en öjd af fyra våningar. Från den enda värmkälde an, ångpånnan, belägen under borggårdens yta, hv itledes genom smala rör den alstrade ångan till 0 vertikala jerneylindrar (uppvärmningskaminer) amt 12 ro och mindre systemer af gjutjernsde uppstå i de särskilda lokalerna. De gjutnal ge pprärmuingsrören hafva en sammanräknad längdsne F nära 5,000, de smala ledningsrören af omkring ;000 fot. Genom signalerande medelst en äng.Å wvissla tillkännagifver maskinisten, allt är il rdning för ängans utsändande; vaktmästaren öpp-ut: ar kranarne till rummens värmekaminer eller ko ernrörssystemer, ångan fyller dessa, och det nu mystående kondenseringsvattnet rinner genom särilda ledningar tillbaka till en bredvid pannan på för att från denna kontinuerli-ve pannan och på nytt öfvergå i ånga. J). Det är genom detta kretslopp, vattnets öfverföande i ångform, ängans utsändande genom byggnaden, dess återgång till vatten samt dettas slutiga tillbakavändande i pannan, som värmet nu transporteras efter behag till hvarje lokal. På detaljer kunna vi här icke inlåta Oss, ehuru anordningen erbjuder flera sådana af intresse äfven för en icke tekniker. Det mest intresseväckande tyckes dock för icke fackmannen vara vidsträcktheten af den byggnad. som här värmes från denna te enda källa, och hvilken lätteligen förer på den ..: tanken. att det ingalunda bör ligga utom den pra rimlighetens område att på samma sätt, ta som här skett, värma en hel stadsdel medelst en te eldstad, belägen måhända helt och hållet utom 0 densamma, och kanhända skall den tankens förverkligande icke så många årtionden låta vänta sig. Från slöjdskolan, berättar Posttidningen vidare, styrdes kosan till riksdagshuset, hvars ano dningar för värmning och ventilering redan blifvit så mycket omordade, att det synes öfverflödigt på dem spilla många ord. Herr W. uttryckte den åsigt, han fortfarande hyste, att, oaktadt det a myckna klander, för hvilket dessa inrättningar st varit föremål, de likväl på detta ställe måste anses bättre fylla sitt ändamål, än hvad med användande af någon annan ttning skulle blif-j2! vit fallet, då fordringarna härstädes visat sig vara fä från olika personer hvarandra diametralt motsatta. Äfven här är värmekällan, som bekant, belägen utom huset, t. o. m. på c:a 50 fots afstånd från sk detsamma, och bestående af en ångpanna, srån sm hvilken genom rör under gårdens yta värmet medelst ångan transporteras till en mängd gjutna e rör, inneslutna i ett källarrum, genom hvilket lufh ten frampressas af en fläckt, för att, vederbörli-d gen värmd, uppstiga till salarne. Här finnas kraf-! gl tiga medel för att till den värmda luften lemna s. erforderlig fuktighetshalt, instrumenter för att). kontrollera denna, termometrar för att när som St helst aflösa den inströmmande luftens temperatur, I g anemometrar för att uppmäta dess hastighe chae volume, o. s. v. Vi nöja med endast omnämnandet häraf, för att antyda den vigt, som fästats vid framkallande af den törriksdagsmedlemmar; Y nes helsa förmånligaste effekt af anordningarne, fl för så vidt det ännd låter sig bestämmas, hvarpål u den efiekten egentligen är beroende. Detta är vål ock en fysiologisk fråga, som faller utom konstruktörens område. b Ett exempel på det mest användbara slag af e central eldning företer den nyligen färdigblifna 3 varmapparaten inom Tarolinska institutets nya byggnad, dit färden nu ställdes. Redan flera är lafva också dylika apparater varit här i landet ic verksamma. litt sammanhängande system af panna, ledningsrör och pläteylindrar, placerade lika-y som lakelågnar uti de serskilda salarne, är sull. komligt fyldt af vatten, som värmes från pannans eldstad och genom ledningsrören sprider sig efter, behag och behof till de nämnda plåtcylindrarne, g för att genom dem afgisva en del af sitt värme i till rummen och derpå återgå till pannan. Det försiggår här en ciirkulation af samma art, som! vid ångapparaten; men den kraft, som verkar densamma, herr af deen olika värmegraden hos oka delar af den vattemmassa, som här är inuesluten ! inom systemet. 3 En ganska frappant egendomlighet vid denna apparat utgör sjellva eldstaden. Pannan i ligen placerad i källaren, men eldningen f 8 t ofvanom denna, uti ett rum i bottenvåningen. Ge14 nom en öppning i golfvet nedkastas neml. bränslet uti en vertikal, murad trumma; den inrusade luftmassan tvingar lägan att taga sin riktning nedåt, under pannans botten, för att vidare genom flera kanaler stryka efier dess yta och värma det geI nomströmmande vattnet. För att komplettera hvad i uppvärmningsväg kunde vara att se, emottogs med tacksamhet! fabrikör Åkerlinds inbjudning att nu äfven taga: hans kakelngnsfalrik i betraktande. Vid ankomsten till ort och ställe var emellertid middagsrast vid fabriken, hvadan väntetiden begagnades för att taga kännedom om en ihr Å:s våning uppsstalld kakelugn af ny konstruktion, å hvilken håtent utta af ingeniör Wiman. Denna konstribe. tions förcträden ligga i bränslebesparingen samt den enkla och lättskötta anordningen för ventilering. Vi kunna så mycket heldre sörbigå all beskrifning öfver densamma, Som sådan ändock snart kommer att offentliggöras; endast det böra vi nämna, att de närvaraude med serdeles nöje studerade dess sätt att verka. Slutligen besågs sjelfva kakelfabriken, som återigen kommit i full gång. Fabrikör Åkerlind och professor Eneberg beskrefvo allt, intill de minsta detaljer, rörande denna för Sverge så egendomliga och mycket högt uppdrifna fabrikation, som beårifves uti detta för sitt ändamål uppbyggda stora etablissement. Såsom säkerligen varande mindre bekant, än fabrikationen af porslinskakel verkligen -fortjenar, torde en kort notis om denna tillverkving icke sakna intresse. Råämnet är Upsalaera, hvilken egentligen är englermergel, som-efter bränning blifver ljusgul. Valet af detta maieriel a framfor eldlastare och hvitare leror beror af kakt lets bestämmelsegatt kunnaståla uppvö ning-och afsralning, utan att spricka. Den porösa lermeru geln är nemligen en sämre värmeledare än eldf: sta hvitleror, hvarföre den eftersökes både i Berg lins och andra utländska kakelfabriker, likasom — hos oss. ben slammas och bearbetas i allt på mekaniskt vis medelst ångkraft. Vid sjelfva forml ningen af kaklen hafva redskapen och verktygen, j likasom arbetsmetoderna, förbättrats. Den eljest Åhemligbetstulla glasyrtillverkningen visades och X. beskrefs af hr Å. på det fullständigaste vis, åhöa rarne kunde önska sig. Likaså oegennyttigt visades de nu under sednare åren till fullkomlighet bragta glasyrbrännugnarpe, hvilkas konstruktion at kostat egaren så mångfaldiga och dyrbara försök. rDen svenska fältspalten kommer till pass äfren auti kaklets tillverkning, likasom uti porslin. Mänre ga berämvärda nya förbättringar, hvilkas utfunderande lika mycket hedrar hr Å:s skicklighet som T I hans flit och rastlösa bemödande att stå högst man kan säga i verlden — uti sin fabrikation, förevisades. Ehuru svåra tiderna äro för kakels då byggnadslusten förs vunnit, var det glädjande atthöra, att vid Åkerlindska fabriken nyligen hade ingått temligen stora både inoch utländska beställningar. ELandsorten. Gesle. Filialbankens bolagsstämma hölls i Fre dre dags. Sedan revisionsberättelsen var föredrager till oöch decharge beviljad. återvaldes bankens förr: A ÅFävsn,a vinst under förl. å Men