Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 mars 1869, sida 1

Från Norge. (Korresp. till Handelstidningen.) Christiania den 10 Mars 1869. I förhållande till de mångfaldiga rykten som cirkulerade bland allmänheten d: man erfor, att II. M:t konungen plötslig sämnade göra oss ett besök på 5 å6 dagar blef resultatet utan tvify temligen maIgert för våra många politici: det talades ÖSm en helt och hållet ny minister, ja till ;joch med om storthingeis upplösande och en statskupp (!); mindre än tvenne statsråds afgång hade i hvarje fall ingen väntat sig. Den stora frågan: hvarför gör segentligen konungen denna forcerade resa midt i vintern? hvilken framkallade alla dessa rykten, har nu fått sitt lugua svar: I konungen har alltid önskat att ha militäsrer i spetsen för de militära departementen; då nu marindepartementets chef, statsfrådt Hafiner, oförmodadt ingaf sin afskedsansökan, beslutade konungen genast att. utnämna en duglig officer af den nyare sko lan till hans efterträdare, och konungens val föll på kaptenlöjtnantnn Ihlen, H:s Maj:ts adjutant. Men detta väckte opposition, icke ensamt inom statsrådet, utan hvarje tidning i hela landet kunde berätta, att opinionen odeladt var för prof. Brochs val, hvilket dock ej var statsrådets opinion. För att nu personligen öfvertyga sig om opinionens sty var det, som konungen beslutade sig för denna resa. Här i staden vet mun, att H:s Maj:t lade täta samtal med flera af storthingets framstående män om denna sak; bland andra var oppositionens bekante ledare, sak föraren Sverdrup, uppkallad på slottet till en långöfverläggning. Resultatet blef då, att konangen offrade sin personliga önskan för hela landets, ty aldrig har någon man med större enhallighet blifvit kallad till taburetten, än prof. Broch. Icke desto mindre är man ej nöjd med statsrådets uppträdande i denna sak, ty för det första berättas som säkert, att statsrådet —, tvertemot allt godt statsskick, som fordrar, att det statsråd, på hvilken ansvaret ärmast hvilar, afträder från sin plats för ett så berättigadt mikstroenderåtum som detta — gjorde allt möjligt för att förmå hr Ilafiner att qvarstanna på sin post, väsentligen derför, att man ogerna ville ha in hr Broch, som är en skarp och till en del något bänsynslös man, den der genomdrifver sina åsigter utan anseende till person; vidare emedan man i konangens namn lät Ilaff. afsked beledsag af följande kraftiga tirad till storthinget: Oaktadt jag (konungen) icke kan ti ägga sådana uttalanden at storthinget, som det, hvilket töranledt den föreliggande afskedsansökningen, något inflytande på konunsens rätt att, enligt grundlagens S 12, Jelf råda öfver sammansättningen ar sitt