hölls föreståndarens oegennyttiga handlingssätt derutinnan, att han lemnar kostnadsfri vård åt ett större antal medellösa patienter än hvad som föreskrifvits såsom vilkor för anslagets åtnjutande. Efter votering blef anslaget beviljadt med 51 röster mot 46. Äfven andra kammaren beviljade detta anslag. Anslag till värd af spetälska personer i lelSingland. Såsom bidrag till fullbordande af ett sjukhem för spetälska personer i Ielsingland m. m., har utskottet hemstälit om anvisande för 1870 af ett extra anslag, stort 5, 800 rdr. På yrkande af hrr Berlin, Brun och Brusewitz höjde dock första kammaren detta anslag till S,400 rdr, likväl under vilkor, att Gefleborgs landsting för ändamålet tillskjuter 3,000 rdr. Samma förhöjning beslutades äfven af andra kammaren, på yrkande af hrr Reutererona, Staaff, P. Nilsson från Gefleborgs län, Noren m. fi. Anslag till idiot-barnhem. I 25:te punkten afstyrker utskottet en motion af hr Hasselrot om ett årligt statsbidrag under 3 år af 500 rdr till ett idiot-barnhem i Sköfde. Inom första kammaren gjorde sig dock temligen allmänt den åsigten gällande, att motionen vore af en alltför behjertansvärd natur för att, som utskottet föreslagit, lemnas utan afseende; i konseqvens härmed yrkade och hr Bergstedt återremiss i det syfte, att utskottet må inkomma med förslag till en und. anmälan i ämnet hos K. M:t med begäran tillika om utredning huruvida icke något understöd till ifrågavarande anstalt kunde anses vara af behof påkalladt samt om andra liknande anstalter borde åvägabringas. Utskottets afstyrkande hemställan, — hvilken hufvudsakligen stödde sig derpå, att en anstalt som denna, ansågs företrädesvis ligga inom den enskilda välgörenhetens samt dernäst landstingens verksamhetsområden, — förordades af hrr Wern och Ch. Dickson samt grefve C. G. Mörner, hvaremot yrkandet om återremiss understöddes af hrr Hasselrot, Lillienöök och Reutersvärd, frih. Sprengtporten, A. C. Raab och v. Essen samt grefve G. Posse. Punkten blef af kammaren återremitterad efter votering med 46 röster mot 33. Andra kammaren fattade enahanda beslut på yrkande af br Grenander m. fl. Öfriga punkter bletvo oförändradt godkända af kamrarna, till följd hvaraf bland annat beslöts om hemställan hos K. M:t att tillse, huruvida en förbättrad organisation af hospitalens ekonomiska och administrativa förvaltning må vara at behot påkallad, och i sådant hänseende vidtaga de åtgärder, hvartill omständigheterna föranleda. Andra kammaren medhann, som ofvan nämnts, under hela dagen endast denna hufvudtitel. Nionde hufvudtiteln. Allmänna indragningsstaten. Första kammaren genomgick äfven denna hufvudtitel och uppehöll sig dervid något vid diskuterandet af frågan om förändrade bestämmelser för tjenstemäns pensionering. I anledning af åtskilliga inom andra kammaren väckta motioner, afseende dels inskränkning i, dels upphörande af tjenstemännens pensionering, hade utskottet hemställt, att riksdagen måtte anhålla det K. M:t behagade tillse, oa icke staten skulle kunna helt och hållet beirias från skyldigheten att pensionera sina embets. och tjenstemän, derigenom att åt desse bereddes tillfälle att i en allmän lifförsäkringsoch pensionsanstalt vinna inträde mot afgifter, som till en början må at staten bekostas, för att sedermera af tjenstemännen sjelfva utgöras mot viss tillökning i aflöningen, och att K. M:t täcktes låta utreda lämpligaste sättet för tillvägabringande af en sådan lifförsäkringsoch pensionsanstalt, samt till riksdagen atlåta de förslag, som af en dylik utredning samt af öfriga förekommande omständigheter kunna föranledas. Hr v. Geijer betonade den staten liksom husbönder åliggande skyldighet, att icke ylott betala sina tjenare för deras arbete utar, äfven draga försorg om dem vid inträffad f, derdom och bräcklighet, samt önskade att utskottets förslag icke för närvarande måtte in någon åtgärd föranleda. Hr Ha-duis höll strängt på den grundsatsen, att Å något bidrag må af allmänna medel användas för pensionerande af tjenstemän. Det vore blott en malplacerad barmhertighet från det allmännas sida, som talaren ej kunde gilla. Då n så många ränteoch kapitalanstalter funnos inom riket, vore det en helt enkel åtgärd att bereda tjenstemän en bekymmerfri ålderdom genom att Å lönerna afdraga vissa bestämda belopp och insätta desamma i dylika anstalter. Ett sådant förfaringssätt skulle dessutom hafva ett serdeles välgörand intlytande på öfriga samhällsklasser, som genom ett dylikt exempel, lemnadt af staten, otvifvelaktigt skulle uppmuntras till flitigare insättningar, än som beklagligtvis bittills egt rum. Talorenerinrade för öfrigt derom, att nu gällande pensioneringsförhållanden innebure en stor orättvisa mot skollärarne. Dessa; som dock obestridligen hade den mest betungande tjenstevorksamhet, vore nemligen uteslutna från pensionsrätt. Tal. förordade varmt bifall till utskottets förslag. Grefve C. G. Mörner erinrade föregående talare derom, att ban misstagit sig i sin uppgift, att skollärarne vore i afsaknad af pensionsrätt, Tvärtom beviljade K. M:t, då eckleslastik-och skolstaterna åtskiljdes, åt de sednare rätt till pension å allmänna indragningsstaten. äfven folkskolelärarne vore ej heller glömaa. Talaren erkände i rigt behofvet af en utredning rörande pensionsväsendet och ville ej motsätta sig den föreslagna skrifvelsen. Frih. af Ugglas visade, att åtskilliga svärigheter komme att möta ordnandet af pensionsväsendet på det af utskottet föreslagna sätt. Om staten sjelf skulle anordna en fond, deri löneafdragen insättas, skulle med denna fonds förvaltning m. m. förenas kostnader, som blefve ri t betydliga och åtminstone under nuvarande förhållanden kunde undvikas. Att anlita enskilda anstalter skulle äfven modiöra förvecklingar och olägenheter, Vidkommande den äskade utredningen, erinrade talaren derom, att en komite varit tillsatt för detta ändamål samt väckt förslag om lifränteanstalters sättande i förening med civilstatens pensionsinri ing; att civilstatens sist församlade fullmö? tige jt detta förslag; och att man för förpvad framställning i ämnet borde afvakta desse. fullmäktiges nästa allmänna sammanträde, sova snart nog komme till stånd. På dessa 1, fl. skäl ansåg talaren den af utskottet ifrågasatta framställningen ej böra ega rum. Sedan hrr Caspersson och Bjornskjerna äfven talat för afslag å utskottets hemställan, bes.å s0ts, efter votering med 44 röster mot 33, atv skrifvelsen )... AOd