— RR första kammaren beslutat i redaktionen af mom. a), nemligen att de deri förekommande orden ,,införande af krigsundervisning utbyttes mot orden sutsträckande af krigsbildningen. Detta yrkande understöddes af Statsrådet Carlson, hvilken såsom ytterligare skäl för anslagets beviljande lemnade några uppgifter om den ståndpunkt, hvarpå militärundervisningen vid läroverken för närvarande befunne sig, i hvilket afseende han påpekade att denna undervisning sedan utfärdandet af förordningen derom på ett glädjande sätt utvecklat sig. I de öfre klasserna öfrades nu omkring 5,000 ynglingar i bataljonsoch kompaniexercis, men antalet af dem, som undervisades i gevärets och bajonettens handtering, vore långt större. Vid folkskolorna egde visserligen i allmänhet militärundervisningen icke samma utsträckning, emedan barnen der icke så länge som i elementarläroverken få åtnjuta densamma, men åtminstone i hufvudstadens folkskolor företedde denna undervisning stor lifaktighet. Hr Meyerberg erkände också behofvet och nyttan af detta anslag isynnerhet för elementarläroverken, hvaremot han förmenade att folkskolorna icke skulle erhålla så mycket gagn deraf. Hr Ribbing medgaf äfven nyttan af den föreslagna åtgirden, men framställde deremot åtskilliga betänkligheter, bland andra svårigheten att genomföra samma förslag utan rubbning af sjelfva systemet för elementarläroverken, så framt den öfveransträngning, hvarötver redan med fog klagades, icke skulle blifva ytterligare förökad. Hr Lithner instämde i motionen med förenämnda förändring. Hr Adlersparre uppträdde åter för att bemöta de af hr Ribbing gjorda invändningar, hvilka han ansåg hafva förlorat sin betydelse efter den förklaring, som ecklesiastikministern afgifvit. Tal:n framhöll den stora nyttan af krigsundervisnin gen i skolorna, hvilken ej blott finge betraktas ur militärisk synpunkt, utan derjemte egde stort värde såsom bidragande att dana karakterer, synnerligast genom den stränga pligtkänslan som den framkallade. Sedan ytterligare hrr Björck och Mannerskan la yttrat sig i frågan, biföllos de begge punkterna med den beträffande i mom. a) föreslagna redaktionsförändring. Med anledning af flera inom andra kar maren framlagda förslag om förändrade grunder för ordnandet af . elementarläroverken och folkundervisningen hade statsutskottet hemställt: a) att riksdagen ville hos K. M:t anhålla, det K. M:t täcktes låta tillsätta en kommitt af sakkunniga män äfven utom skollärareyrket, med uppdrag att utarbeta förslag till undervisningsväsendets ordnande i allmänhet och dervid särskildt taga i ötvervägande elementarskolans och folkskolans omfattning och inbördes förhållande samt i hvad mån och på hvad sätt de böra at staten bekostas eller understödjas; samt b) att riksdagen måtte i sammanhang dermed anmäla, det riksdagen till K. M:ts disposition för bestridande af kostnaderna för denna kommitt på extra stat anvisat ett förslagsanslag af 5,000 rdr. Om denna fråga uppstod i andra kammaren en längre öfverläggning, derunder i allmänhet framhölls vigten deraf, att en genomgripande omorganisation af läroverken, så väl de elementära som folkskolorna, komme till stånd, ätvensom en utredning af församlingarnes förhållande till skolorna med afseende på de bidrag som de lemnade till dem. Hr Bjerkander ansåg staten böra lemna bestämdt bidrag till folkskolorna, hvilka bidrag dock borde vara större än nu i förhållande så väl till de bidrag, kommunerna gitva, som till de höga anslag, hvilka beviljas för den högre undervisningen. Likaså framhöll tal. nödvändigheten att bestämma ett visst kunskapsmått för folkskolan, så att denna icke såsom nu uppfylldes af abedarier. Hr Hedlund påpekade åtskilliga tidsförhållanden, hvilka numera gjorde reformer i skolväsendet nödvändiga. Tal. angaf i hvilken riktning dessa reformer borde verkställas och täste hufvudsaklig vigt dervid, att tolkskolan gjordes till grundval för hela den offentliga undervisningen i landet, hvarför indragning af elementarläroverkens 2 lägsta klasser och dess läroämnens förflyttande på folkskolorna vore ett villkor; men då dessa reformer borde utgå från folket var det också nödvandigt att riksdagen angaf den riktning i hvilken den nu föreslagna kommittn skulle arbeta. På det statsutskottet skulle komma i tillfälle att afgifva förslag härutinnan yrkade tal. återremiss å punkten. Detta yrkande understöddes af hrr Rosenberg, Jon. Olsson, frih. Fock, Siljeström, Grafström, Svensen och Otterström, af hvilka flera framhöllo önskligheten att den blifvande kommittten icke komme att bestå af endast lärare eller prester, utan äfven af sakkunnige utom facket, Statsr. Carlson upplyste, med afseende på hvad som blifvit nämndt om elementarläroverkens lägsta klassers ötverflyttande till folkskolan, att K. M:t med anledning af sist församlade riksda ram. ställning om en sådan öfverflyttr: 99 Te Ö . vertlyt.tang, hvad angick elementarskolans 1:sta diss redan derom fattat beslut, eho-a detsamma ännu icke blitvit bekantgjördt. Beträffande fråga om bidragen till folksl olorna, förklarade tal., att han haft för afsigt att framlägga en ny plan för dessa bidrag, afseende skyddsatgifternas återgående till kommunerna och att staten skulle bidraga till folkskolornas underhåll med lika kontant belopp, icke såsom nu i förhållande till skyddsafgiftens storlek, utan i förhållande till de bemödanden, som hvarje särskild församling gjorde för skolväsendets utveckling. Att detta förslag icke framkommit vid denna riksdag hade sin orsak deri, att dess genomförande för närvarande ansetts mötas af finansiella hinder, men hoppades tal. att kunna underställa förslaget nästkommande riksdags pröfning. Sedan hrr Key och C. Ivarsson äfven uppträdt i frågan, yrkande bifall till utskottets förslag, beslutade kammaren återremiss å punkten. Om anslag till Musikaliska akademien. I 11:te punkten hade utskottet afstyrkt motion af hr Gumeelius om ett årligt anslag af 6,000 rdr, för att, jemte akademiens nuvarande hyresanslag, 1,S00 rdr, samt ett från enskild donationstond disponibelt belopp af 200 rdr, användas till ränta och amortering å ett lån af 136,000 rdr, hvilken summa beräknats vara tillräcklig till inköp af tomt och uppförande af ett fullt passande hus för inrymmandå af akademiens läroverk, samlingar m m. Inom första kammaren talade hrr v. Möller, Montgommery-Cederhjelm, Hasselrot, Bennich, Fåhreus samt grefve Hen. Hamilton för beviljande af anslaget, såsom särdeles af behof påkalladt, då akademien till följd deraf att den uppsagts från sin nu begagnade lokal, löpte fara att stå utan tak öfver hufvudet. Den utmärkt förtjenstfulla verksamhet denna institution utvecklat, förtjenade dessutom denna uppmintran från det allmännas sida. Statsrådet Carlson ansåg sig ej kunna rörande denna fråga framställa något bestämdt yrkande; ville dock på det lifligaste vitsorda akademiens framstående förtjenster samt förklarade det vara särdeles önskligt om något bidrag från det allmännas sida kunde åt denna institution beredas. Hr Wern, frih. Beck-Friis samt grefvarne af Ugglas och C. G. Mörner erinrade om den hittills följda bruad-ten att ej bevilj anslag till