har 3 mill. och de dervarande omnibusarne hafva på en väglängd af 350 eng. mil blott kommit så vida, att de årligen befordra 41,345,000 passagerare, hvartill de behöft 582 vagnar och 6,677 hästar. Cenom det framlagda lagtörslaget förpligtas sällskaperna att inom 3 års förlopp upptaga de nedlagda skenorna, så framt trafiken och rörelsen deraf skulle lida något hinder. Fredsaposteln Elinu Burritt har nyligen utgifvit en samling af tankar och anmärkningar, hvilken omfattar hans hela förråd af filantropiska meningar. IIan är till födseln nordamerikanare och till yrket smed samt har egnat 20 år af sitt lif att lösa verldsfredens oupplösliga uppgift. Under det han ser saken från amerikansk synpunkt uppfattar han den så, att hela det europeiska fastlandet bör samla sig i tre stora folkgrupper eller stater, af hvilka hvardera ej skulle blifva större och starkare befolkad än Förenta Staterna i en af de närmast kommande tidsåldrarne. Han menar att Tyskland bör i sig upptaga: de tre skandinaviska rikena, Schweiz och Italien; Frankrike bör taga: Belgien, Holland, Spanien och Portugal; och Ryssland: hela Turkiet och Grekland Hvad det skall blifva af England säger han icke, men det är sannolikt att det skulle komma under franska örnens vingar. Dessa tre stora stater skulle naturligtvis blifva republiker och det hela ordnas på ett alldeles fredligt sätt. Man skulle då kunna hoppas, att våra efterkommande i ett följande årtusende skulle se Europa befolkadt af många hundrade millioner lyckliga menniskor, hvilkas olika nationer skulle lefva fredligt tillsammans. Milda vintrar. Den milda vinter, vi i år haft, har mången gång haft sina föregångare. År 1172 var vintern så mild, att träden redan stodo i knoppning och foglarne byggde sina nästen i Februari. 1289 hade man ingen egentlig vinter, och 1421 blommade fruktträden i Mars; i slutet af April blefvo körsbären mogna. 1538 stodo träden uti trädgårdarne i blomma redan i Januari, och 1572 var alldeles likt 1172. Äfven vintrarne åren 1607, 1612 och 1617 u.-märkte sig genom serdeles mild temperatur. 1659 hade man hvarken snö eller is och 1832 eldade man ej i kakelugnarne. Äfven åren 1791, 1807 och 1822 utmärkte sig genom ovanligt milda vintrar. Ett norrsken. En svensk, vid namn Ferdinand Westdahl, som besökt ryska Amerika, biträdande vid en telegrafanläggning, beskrifver på följande sätt ett praktfullt norrsken, som han varit i tillfälle att iakttaga: En afton under resan såg jag ett af de herrligaste norrsken (den 13 Januari), som jag någonsin sett. Det räckte ungefär en timme och undergick de märkvärdigaste förvandlingar både i form och färg. Jag upptäckte, att skenet icke var längre än 10 mil aflägset, ty jag befann mig på kusten i en liten vik; på norra sidan af denna vik löper en ganska hög udde (c:a 900 fot) tvärbrant ut i hafvet. Norrskenet började visa sig i halfcirkelform från horizonten. Ena ändan af denna halfcirkel var mellan udden och mitt öga, ty jag kunde se den yttre ändan och den inre delen af udden ganska klart, under det att midten af densamma var osynlig, der norrskenet kom ner. Hade norrskenet varit långt aflägsnadt måste jag hafva sett hela udden lika klart, men så var icke förhållandet. Detta utgör ett bevis på, att 1orrskenet icke är en reflex af solens strålar från isen omkring polen. Skenet spred sig sedan i flera pelare, hvilka åter sönderdelade sig eller förvandlades, till formen liknande fönstergardiner, hållna i rörelse af litet drag. Detspred sig öfver halfva himmelen och det var så ljust att man kunde se att läsa en bok. En stund antog det form af en spiraltrappa, som småningom sträckte sig upp till zenith. Jag tänkte, att det var den vackraste och härligaste Jacobsstege till himmelen, man någonsin kunnat föreställa sig.