rokurs. — Från Stockholms skärgård har den 9 dennes ingått den underrättelsen, att den förut under denna vinter isfria segelleden genom de sednaste dag arnes ihållande jemIna kyla dock icke blifvit tillfrusen, utan sfråder ännu öppet vatten hela vägen till sinemot 5 mil från hufvudstaden. — Dödsfall. Grefve G. F. Liljencrants, s. d. landshöfding i Stockholms län, afled hufvudstaden i Tisdags natt, efter en i längre tids sjuklighet, i en ålder at något öfver 67 år. Inom det län, hvars styresIman han var under 18 års tid, har ban efterlemnat ett aktadt minne, till följd af nit, ordningssinne, omtänksamhet och välmening. Gustaf Fredrik Liljencrants var född den 7 Nov. 1801 och son af landshöfdingen i I Vesterås län grefve J. W. Liljencrants. Han blef grefve vid fadrens död 1816 och kornett vid lifgardet till häst 1818. På den militära banan avancerade han till öfverstlöjtnant i armen och tog afsked 1845, sedan han året förut af konung Oscar blifvit utnämnd till tjenstgörande förste hofmarskalk. År 1849 utnämndes han till landshöfding i Stockholms län, från hvilken befattning han begärde och erhöll afsked 1867. År 1860 hade han blifvit kommendör med stora korset af Nordstjerneorden. Sedan 1854 var han enkling och efterlemnar två söner och tre döttrar. Grefliga värdigheten ärfves (enligt 37 8 regeringsformen) af äldre sonen Wilhelm Liljencrants på Rostorp i Småland; den yngre sonen är riksdagsmannen i andra kammaren frih. Johan Liljencrants. Stcrafuner-ordens-alllets berättelse om rikets hospitalsråsen under år 1867, utgörande 2:dra afdelningen af den till, Sverges officiela. statistik hörande serien K, pHelsooch Sjukvården. Af denna berättelse inhemtas hufvudsakligen: Vid 1866 års slut funnos vid rikets nio hospital 1.255 sjukplatser; dessas antal ökades under 1867 med 67 platser vid Upsala, Nyköpings, Vexiö och Visby hospital, hvadan platsantalet vid 1867 års slut uppgick till 1,322. Under nämnde år hafva hospitalen varit strängt anlitade, men db hafva dock kunnat emottaga alla till hospitalyärd berättigade inträdessökande, ehuru uti åtskilliga fall först efter längre eller kortare väntningstid. Då erfarenheten under de sednaste åren gifvit vid handen, att antalet sinnessjuke, som äro berättigade att komma i åtnjut ande af hospitalvärd, inom riket tydligen tilltagit, har öfverstyrelsen för hospitalvåsendet bemödat sig att, genom årliga tillökningar af sjukplatsernas antal, söka motsvara behofset. och allmänhetens skäliga fordringar. Sålunda hafva under: de sednaste sex åren från 1861 års slut ej mindre än 248 nya platser blifvit upprättade. Under nu ifrågavarande år hafva å samtliga hospitalen 1,601 patienter blifvit vårdade, d. v. s. ej mindre än 343 flere än under 1861. Af dessa 1,601 sinnessjuka voro 819 män och 782 qvinnor. Bland samtliga patienterna hafva 8,68 proc. tillfrisknat och 6,43 proc. aflidit. Tyvärr inträffa dock bland de tillfrisknades antal talrika återfall. Att döma af de recidiverande fallens antal bland de under sednare åren intagne, skulle endast omkring två tredjedelar af-dem, som lemna hospitalen såsom tillfrisknade, förblifva friska, och omkring en tredjedel återfalla. Resultaten af hospitalvärden, med hänsyn till de sjnkes återställande, är sålunda nedslående. De svenska hospitalsinrättningarne stå dock härutinnan, anmärker öfver: styrelsen, ej sämre än det öfriga Europas. Af hela antalet under är 1867 vårdade sinnessjuke kommer en sinnessjuk på hvar 2,598:de åf rikets invånare. Förhållandet i detta hänseende mellan vårdade från landsbygd och från stad är ganska anmärningsvärdt. Från landsbyd har nemligen vårdats en sinnessjuk på hvar 3, 942:dra invänare, från stad en på hvar 1,409:de. Ä Orsakerna till sinnessjukdomarnes ärliga tilltagande i freqvens kunna icke med bestämdhet angifvas. Anmärkas bör dock, att en orsak, som under sednare åren tydligen visat sig vålla ett större antal sinnessjuke, än förr tyckes varit fallet, är det ärftliga anlaget, vare sig från fäderne, från möderne, eller från både fäderne och möderne på en gång. Inom sju år har antalet ärftligt sinnessjuke fördubblats. Detta förhållande är — yttras det i berättelsen — uti socialt hänseende alltför vigtigt, för att ej böra närmare beaktas, ty härmed står i sammanhang frågan om giftermål inom och mellan familjer, uti hvika ärftligt anlag för sinnessjukdomar i en eller annan ledvisat sig förekomma. Totalkostnaden för sjukvården i dess helhet har uppgått till 401.106 rdr 90 öre. Hvarje sjuk har kostat i medeltal för dag 87, 38 öre, för år således 318 rdr.59 öre. — D:r UH. Pieselgrens föreläsning i Måndags afton i vetenskapsakademiens nya hörsal till förmån för folkhögskolefonden var besökt af omkring 130 personer, hvaribland många fruntimmer, som alla tycktes vara mycket lifvade af detta intressanta, i en lätt och lekande ton hållna, särdeles populära föredrag om fantasi och fabel i Sverges historia, hvilket icke heller saknade mycket allvarliga pointer. Aftonbladet redogör på följande sätt för detsamma: Våra äldsta inhemska häfder äro. synnerligen torftiga och vida nyktrare än de sednare på fri hand gjorda utstofferingarne. Det första skriftliga försöket i denna väg är en kungalängd, vidhäftad Vestgötalagen, gående till Johan I: det andra en latinsk kungalängd till år 1200. Men snart började man fabricera en svensk historia ända från: verldens skapelse och utfundera anledningen till att så få svenska urkunder funnos. Man uppdiktade slutligen den förklaringen, att Olof Skötkonung (som aldrig bär detta namn i äldre häfder, utan kallas. Olof : Svenske) fann runorna hindra kristendomens framgång samt att en afskyvärd afgudadyrkan i dem hade sitt bästa stöd. Han sammanlra lada dåvföinra HAS— män camt 1354 I