Universal-mynt. (Forts. fr. N:o 56.) Ganska mycken sannolikhet talar för detta förslag. De nyssnämnda invändningarne vore undanröjda och bland annat en vigtig om dighet tillgodosedd. England behöfver en hög räkne-enhet. Dess affärer äro så stora, att de måste spa ra på mängden af siffror. — Det är nemligen skilnad att skrifva t. ex. 99,000,000 e st. emot att nödgas skrifva 2,475,000,000 franes, när man skall göra det många millioner gånger inom ett år. För fattningsförmågan är det af ännu större vigt. Till och med en enhet, motsvarande 10 francs, är för engelsmännen för liten; men den saken hjelpes lätt genom att i st. f. denna enhet taga den tiodubbla, d. v. s. att räkna i 100 francs såsom enhet. Hela skillnaden blifver, att man i jemna hundratal brukar en nolla mer eller mindre, och att i ojemna tal och underafdelningar man flyttar ett decimalkomma åt höger eller venster. Detta gör, att de serskilda folken kunna efter tycke, smak och förhållanden skrifva och räkna med den enhet, som passar dem bäst — taga 100francen, 10-francen eller tillochmed francen till sin räkne-enhet — och ända förstå hvarandra med den fullkomligaste lätthet. Antagom, att alla folk vore ense om en myntenhet, hvilken vore lika mycket som det gyldmynt, hvilket nu kallas 10 francs. Fransmännen må kalla det Napoleondor, engelsmännen Imperial, österrikarne Florin, amerikanarne, Dubbeldollar, svenskarne Karolin, eller hvad annat som helst; det gör ingenting till hufvudsaken, som är, att alla äro ett och samma mynt. Denna mynt-enhet är delad i 1,000:delar, — centimer, cents, öre, allt en och samma sak. 100 stycken sådana kunna, om en nation det vill, göras till en under-enhet, hvaraf 10 gå på den allmänna enheten. — Och 10 af denna allmänna enhet —,denominatenr commun, measure of value, räkneenhet — kunde åter begagnas såsom enhet af de rika nationer, som behöfva spara på siffror. Den minsta underafdelningen, tusendedelen, som är jemt en centime, blefve lika med ungefär en engelsk farthing, en femtedels amerikansk cent, 71 Svenskt öre, o. 8. v.