Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 mars 1869, sida 1

for m. H. bitall till densamma. Utskottets afstyrkande godkändes med den knappa majoriteten af 85 röster mot 79. Ekonomiska karteverket. Utöfver det för ofvannämnda karteverk å ordinarie stat uppförda belopp, 6,000 rdr, har K. M:t äskat ett extra anslag af 20,000 rdr för arbetena i Norrbottens län och 40,000 rdr för arbetena i öfriga delar af riket eller tillsammans 60,000 rdr, hvaremot statsutskottet hufvudsakligen i betraktande af den inskränkning i utgifterna, som de finansiella förhållandena ansetts påkalla, föreslagit den nedsättning i anslagsbeloppet att utöfver det ordinarie anslaget, 6,000 rdr, samt 20,000 rdr till Norrbottens lån, endast 20,000 rdr anvisades för dylika arbeten inom rikets öfriga delar. StStatsrådet Ehrenheim erinrade derom, att riksdagen förra året, efter en grundlig diskussion, afslog utskottets då jemväl gjorda förslag om nedsättning i det begärda anslaget för detta ändamål, samt biföll hvad K. M:t begärt. Då talaren ej kunde föreställa sig, att kammaren ändrat öfrertygelse sedan sista riksdagen, kunde han nu inskränka sig till att, under åberopande af kammarens då fattade beslut, yrka bifall till den k. proPositionen. I detta yrkande instämde äfven hrr Arrhenius, Bennich, Nordenfeldt, grefvne Sparre och C. G. Mörner, frih. Funck samt hrr Hazelius och Lagerstråle m. fl. — Utskottets hemställan blef afslagen af kammaren, som godkände K. M:ts proposition. Afpen i Andre kammaren blef denna fråga föremål för öfverläggning, dervid statsrädet Adlercreutz, åberopande att riksdagen sjelf uttalat sin åsigt om nyttan af det ekonomiska kartverkets arbeten, förordade det af K. M:t äskade anslaget såsom nödvändigt för arbetets fortgående. Följden af en nedsättning i anslaget skulle icke allenast utgöra ett hinder för det ifrågavarande kartearbetet att medföra den nytta, som dermed afsåges, utan derjemte hafva till följd, att det vigtiga geologiska arbetet ej kunde fortsättas med samma skyndsamhet som hittills. Hr C. A. Larsson yrkade, i enlighet med en af honom afgifven reservation, likaledes att anslaget måtte beviljas till enahanda belopp, som förlidet år, nemligen 60,000 rdr. Detta vore endast att handla i konseqvens med det af förra riksdagen fattade beslut, enligt hvilket en af statsutskottet tillstyrkt minskning i nu ifrågavarande anslag ogillats. Emedan det ekonomiska karteverket numera vore beräknadt till underlag för de topografiska och geologiska karteverken, så ansåg talaren besparingarna genom den föreslagna nedsättningen blifva högst obetydliga i förhållande till den valuta, som för samtliga anslagen till karteverken erhållas. Detta yrkande understöddes af hrr Aug, Andersson, Medin, And. Ericson, Ocklind, Nils Andersson, frih. Gripenstedt, hr Kolmodin, m. fl. Hr Björek ansåg, att den nytta, man sagt jordbruket skulle draga af det ekonomiska karteverket, i sjelfva verket icke vore så otvifvelaktig, enär det visat sig, att flera genom detsamma verkställda kartläggningar varit odugliga och oanvändbara. Af detta skäl hade statsutskottet tills styrkt en nedsättning i anslaget, hvilken nedsättning ock af talaren förordades. Efter anställd votering beslöt kammaren med 18 röster mot 77, att anslaget till det ifrågararande ändamålet skulle utgå med 60,000 rur. Statens jeruvägstrasik. Statsutskottets förslag att för 1570 års omkostnader vid jernvägstrafiken må isas ett förslagsSA af IANA —