Tonu uvmnuvrÅ pe IHeITIHSCH5) HVUIU Gi SLU rådet Berg, hr af Klint m. fl. yrkades återremiss, ett yrkande, som ock af kammaren godkändes. Till förmån för K. M:ts proposition yttrade sig i Andra kammaren hr Bergström och statsrådet Ehrenheim, hvilka båda ansågo lämpligt, att utlåtandet återremitterades. Efter det hr Björck förordat bifall till utskottets hemställan bifölls densamma med 93 röster mot 58 som voro för återremiss. Tullbevillningen. Detta betänkande föredrogs punktvis. I första punkten hade utskottet afstyrkt af frih. Sprengtporten och hr Åkerlund väckta motioner om inregistreringsafgift för vissa varor. Härå yrkades inom Första kammaren återremiss af frib:ne Sprengtporten och C. A. Raab samt hr Brun. — Mot motionerna yttrade sig, förutom hr Bennich, frih. af Ugglas, hvilken sistnämnde betrviflade, att någon ökad inkomst skulle uppstå af den föreslagna åtgärden; tvärtom kunde den komma att medföra ökade kostnader genom tillökning af tulltjenstemannapersonal, som af förslagets antagande måste blifva en följd. Mot förslaget talade för öfrigt nödvändigheten att i tull-lagstiftningen iakttaga stabilitet. — Hr Schartau skulle för sin del gerna velat medgifva inregistreringsafgift till och med i alla varor, men detta vore nu en omöjlighet, då man är bunden af gällande lagstiftning. Tal. måste således yrka afslag å motionerna, hvilket äfven blef kammarens beslut. Liknande beslut fattades ock af Andra kammaren. I andra punkten hade utskottet yttrat sig afstyrkande om hr Johan Olssons motion derom, att kgl. kungörelsen af d. 24 Mars 1865 ,, måtte upphäfvas och riksdagen åter vidtaga sin grundlagsenliga rätt att i fråga om tullsatserna i afseende å alla de nationers handel på Sverge, som icke med vårt land afslutat särskilda handelstraktater, bestämma dessa satser med uteslutande afseende på hvad vårt lands eget bästa kräfver.t Afslag å denna punkt påyrkades af hrr Schartau, Reutersvärd, frih. Sprengtporten och Nordström, hvilka ansägo, att frihandel utan reciprocitet vore omöjlig, och att tull-lagstiftning måste afse ett, om ock måttligt, skydd. HUr Bennich och trih. af Ugglas talade för bifall till utskottets hemställan, som ock af kammaren bifölls med 58 röster mot 29. I Andra kammaren uppträdde ingen mer än motionären sjelf till försvar för förslaget. Frih. Gripenstedt ansåg sig böra begagna tillfället för att bemöta åtskilliga påståenden, som göras af personer, hvilka sakna tillräcklig kännedom om förhållandena, om de skador, som franska traktaten skulle hafva tillfogat både vår export, sjötart och industri. Med ur kommerskollegii berättelse hemtade sifferuppgifter visade talaren, att dessa påståenden saknade all grund, och att, hvad särskildt industrien beträffade, våra fabrikers tillverkningsvärde på de sednare åren ökats med ända till 12 millioner rår. Hrr Jöns Pährsson och Gudmundsson klandrade icke desto mindre samma traktat och tillskrefvo till stor del densamma den dåliga ställningen i landet. Frih. Schultzenheim ansåg traktaten i allmänhet ha verkat godt, men trodde ej, att jernindustrien af densamma haft någon väsendtlig nytta. Hr Hedlund uppläste, till vederläggning af det gjorda klandret af traktaten såsom orsak till den betryckta ställningen, ett utdrag ur handelskammarens i Wurtemberg berättelse, hvilken framhöll att det betryckta tillståndet herrskat öfver allt i verlden samt att en sådan rubbning, som den, hvilken egt rum år 1867, sällan förekommit. Punkten blef äfven af denna kammare bifallen. Öfriga punkter blefvo af båda kamrarna godkända. Ifrågasatt nedsättning af brefportot. Af båda kamrarne afslogs deremot bevillningutskottets på grund af väckt motion gjord hemställan om rekommendationsafgiftens nedsättande från 24 öre till 18 öre. Vidare biföllo båda kamrarne samma utskotts utlåtande N:ris 4 och 5, afstyrkande väckta motioner om förhöjd stämpelafgift å spelkort samt Å Särskild beskattning å tillverkning af maltyc Inom Första kammaren föredrogs dessutom dess tillfälliga utskotts utlåtande med hemställan till K. M:t om meddelande af föreskrifter rörande försigtighetsmått vid svedjande. Utskottet hade framlagt förslag till förändringar i de delar af byggningabalken, som röra denna fråga. Inom kammaren uppträdde dock hrr Hasselrot, Arrhenius, grefve T Wachtmeister, v. Gegerfelt, frih. Sprengtporten och yrkade återremiss hufvudsakligen på den grund, att det icke tillkomme riksdagen att häröfver annorlunda än önskningsvis uttala sig. Inom andra kammaren förekommo dessutom åtskilliga dess tillfälliga utskotts utlåtanden, genom hvilkas godkännande kammaren afslog följande motioner, nämligen: om ersättning till boställsinnehafvare för odlingar samt dikningsoch stenröjningsarbeten å boställets mark; om indragning af öfverflödiga embetsoch tjenstebefattningar m. m.; om förändring i sättet för uppbörden af presterskapets inkomster; om förändrad kostnadsersättning åt exekutor i utsökningsärenden; om ändring i kongl. förordningen den 12 Febr. 1864 ang. passagerareångfartyg; om upphäfvande af den till sjömanshusen utgående s. k. plåtafgift, samt om förändring i nu gällande jagtstadga. — En af kammarens tillfälliga utskott N:o 4 med anledning af väckt motion gjord hemställan om und. anhällan hos K. M:t, det vissa förändringar måtte ega rum i gällande resereglemente, återremitterades på yrkande af hrr Stråle, A. von Proschwitz och Vougt. Af samma utskott på grund af motion gjorda tillstyrkan att riksdagen ville till K. M:t aflåta en skrifvelse angående förslag till en pensionsinrättning för tjenstemän och betjente vid statens jernvägar och telegrafverket afslogs. Slutligen beslöt kammaren att hos K. M:t anhålla, att svenska och danska fartyg och båtar, däckade under nio nylästers och odäckade under tolf nylästers drägtighet, då de användas till sjöfart emellan svenska och danska orter vid Öresund, varda befriade från skyldighet att begagna lots eller erlägga lotspenningar, dock med förutsättning, att någon förhöjning derigenom icke allt framgent kommer att ega rum i de vid Öresund anställde lotsars ordinarie löneinkomster. föga förändrat sin karakter, men nedslog helt trumpen på taken i stället för att