Kronobresbäringsskyldigheten. Rörande denna fråga hade statsutskottet uti utlätande n:o 30 hemställt, att riksdagen ville anhålla hos K. M:t, att, efter vederbörandes hörande angående lämpligaste sättet för kronobrefbäringsskyldighetens skiljande från jordbruket, låta utreda frågan om de kostnader, hvarmed en sådan åtgärd antingen för statsverket eller för de olika länen, derest ifrågavarande skyldighet skulle af dem hvar för sig öfvertagas, må vara förenad samt derefter till riksdagen i ämnet aflåta framställning. . Hr Lilliehöök fann ej skäl att besvära K. M:t med en framställning sådan som utskottet föreagit. Af annan åsigt voro dock hrr v. Geijer, Montgommery-Cederhjelm, frih. A. C. Raab samt grefve E. Sparre. Af dessa talare framhölls näml. hurusom det vore riksdagens pligt att, hvad på densamma ankomme, så småningom söka taga bort och lindra en börda, som uteslutande hvilade på jordbruket och vore så mycket mera oegentlig, som den förskrefve sig från en tid då jordegendomen var det enda beskattningsföremålet. Förändrade förhållanden fordrade ock ändring i detta hänseende. Onera, som, derigenom att de utgå in natura, äro tryckande och förhatliga, skulle få en helt mildare karakter om de kapitaliserades. Dessutom erinrades, att genomförandet af den ifrågasatta ändringen skulle betydligen befrämjas i mån a litade kommunikationer. Utskottets hemställan ifölls. H kammaren godkände samma hemställan utan öfverläggning.