Riksdagen. Sammanträden den 3 Mars. Kamrarne hade i förrgår både föroch eftermiddagssammanträden. Först förekom konstitutionsutskottets utlåtande HM 3, deri afstyrkts af hr Jan Andersson väckt förslag om sådan ändring af 72 R. O., att dels tiden för den deri föreskrifna revision af statsverkets samt riksbankens och riksgäldskontorets förvaltniog m. m. måtte förflyttas till tiden för riksdagens sammanvaro, dels ock att denna granskning måtte uppdragas ät ett ensamt för detta ändamål af lika många ledamöter från hvardera kammaren tillsatt utskott. Utlåtandet bifölls af begge kamrarne, i andra kammaren dock först efter någon öfverläggning. Hr Stråle ansåg utskottet ej ha för sin hemställan framställt några giltiga skäl och trodde motionen vara förtjent at större afseende, än som kommit densamma till del. En förändring i sättet för statsrevisionens verkställande vore verkligen behöflig, enär, enligt talarens öfvertygelse, denna revision för närvarande ej motsvarade de anspråk, man hade på densamma, hvaremot en förändring, sådan den af motionären föreslagna, skulle dels medföra en väsentlig besparing för staten, dels verka derhän att sjelfva revisionsarbetet blefve bättre verkstäldt. Sålunda skulle derigenom arbetet blifva fördelt på en längre tid, revisionen erhålla närmare beröring med riksdagen å ena och vederbörande embetsverk å den andra sidan, revisionen sättas i tillfälle att hastigare än tillförene draga förekommande anmärkningar under riksdagens pröfning m. m., af hvilka skäl tal. yrkade återremiss å utlåtandet. De af föregående talare yttrade åsigter gillades väl af hrr Öhman och Falkman samt motionären, men ansågo dessa talare dock lämpligast att lägga utlåtandet, med ogillande af de motiver, som legat till grund för detsamma, till handlingarna. Hrr Witt, Sjöberg, Lönnberg, Siljeström och friherre Gripenstedt försvarade utlåtandet och funno de för bibehållandet af det nuvarande sättet för revisionens verkställande anförda skälen vara öfvervägande de, hvilka anförts för motionen. Riksdagsmännens knappa tid, alltför väl erforderlig för dem för att kunna sätta sig in i de förekommande ärendena, svårigheten att efter de öfriga utskottens tillsättning i kamrarne finna nödiga krafter för det nu föreslagna utskottet, samt den långsamhet, hvarmed ärendena i embetsverken ofta blefvo expedierade, lade väsendtliga hinder för genomförande af denna förändring. På grund häraf yrkades afslag å motienen, hvilket äfven blef kammarens beslut. Härefter förekom statsutskottets utlåtande Jå 29, angående Riksgäldskontorets förvaltning sedan början af 1868 års riksdag. I afseende å detta utlåtande förekom egentligen endast diskussion rörande 6:te punkten, angående inteckning för de till enskilda jernvägsanläggningar beviljade lån. Utskottet hade nemligen i denna punkt hemställt ,,att fullmägtige i riksgäldskontoret må få sig ålagdt att dels från vederbörande jernvägsbolag, som från riksgäldskontoret erhållit lån, låta infordra behöriga intyg derom, att jord, som för jernvägsanläggningen, med hvad dertill hörer, varit erforderlig och af sådant bolag eges, blifvit befriad från densamma förut vidhäftande inteckning, dels söka att, till säkerhet för uppfyllandet af de för lån åt sådana bolag till riksgäldskontoret utfärdade skuldförbindelser, erhålla inteckning i den jord, med derå anlagda jernvägar och öfriga tillhörigheter, som af bolagen eges. Mot det ifrågasatta förpligtandet för riksgäldskontorets fullmäktige, i hvad det berörde inteckningssökandet, uppträdde inom första kammaren ) Dessa brefskrifvarens yttranden torde synas mindre hårda, när man drager sig till minnes t. ex. de fakta hr Adlersparre i sin motion om en nationel uppfostran meddelat, Enligt hans erfarenhet känner en stor del af vår beväringsungdom icke ens vår nationella symbols, den svenska flaggans färger — ett för saken i sanning betecknande förhållande! Red:n.