Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 mars 1869, sida 1

AA: nJningsfeberns hägringar. Jag skrifver då detta, i afvaktan att ämnet framdeles och rt så fort som möjligt — ty skyndsamhet är rshär af nöden — erhåller den grundligare -behandling, som större krafter och djuilpare insigter än mina kunna egna derätr Att en förlust af arbetsföra kraftiga per-soner, när den vunnit en sådan utsträckÅJning som den svenska utvandringen nu, i skall återverka på den samhällskropp, som Iundergär dylik äderlåtning, torde vara obeI stridligt. Första frågan är då, om åderÅtningen verkar gagneligt eller skadligt. Pet finnes samhällen, som behöfva den — (England till exempel, der också utvandrinÅgen till dotterstaterna från moderlandet uppmuntras. Är Sverge i samma belägenhet? Har äfven det ett öfverflöd på lifskrafter? I sådant fall vore grundorsaken still utflyttningen derifrån förklarad; den TI vore då en nödvändighet, beroende at rent materiella faktorer, och den lände då landet lika mycket som utflyttarne i allmänhet till nytta. Men en blick på Sverges folksiffra samt på dess naturbeskaffenhet, dess förmåga att frambringa alster för menniskans behof, nödgar oss att härtill gifva ett bestämdt nekande svar. Vi komma då till en annan, med den förra beslägtad förklaringsgrund. Ett land behöfver icke vara öfverbefolkadt i absolut mening, för att en utvandring derifrån skulle ega rum. bertill fordras blott, att det gifves ett annat land, som erbjuder en bättre arbetsmarknad, bättre betalar den idoges flit och står öppet för att emottaga honom. Det kapital arbetaren eger i sina kroppskrafter lyder samma lagar som det kapital rentieren har i sina penningar. Den sednare nedlägger dessa helst i sådane företag eller utlånar dem på sådane håll, som tillförsäkra honom största atkastningen af sina fonder. För arbetaren är det aldraminst lika nyttigt att väl placera sitt kapital och att göra det i tid, innan de onda dagar komma, ty detta kapital är liktyddigt med helsan, som hotas af tusen tillfälligheter, och med muskelkrafterna, som åren slita. Hans kapital är, med andra ord, egentligen ett lån — ett lån af naturen, som dagligen amorteras. Är det förloradt, utan att han hunnit eller, trots sin flit, kunnat inberga och för ålderdomen bespara en tillräcklig vinst af dess användning, så hvad återstår honom utom hungersdöden eller den förödmjukande fattigvården? Det låter icke bestrida sig, att den svenska arbets-marknaden och den amerikanska stå till hvarandra i det här antydda förhållandet. Sverge är icke öfverbefolkadt; det har naturliga tillgångar att underhålla en vida större befolkning än dess närvarande; men dessa naturliga tillsångar kunna icke fruktbargöras i förhålande till folkmängdens tillvext, och arbeet, som på fruktbargörandet nedlägges, san icke betinga förmånliga arbetspriser, å länge den årliga afkastningen af folkets verksamhet till stor del tages i anspråk ör improduktiva ändamål. Vill man under sådana förhållanden förindra en utvandring, hjelper det i saning ej att, såsom en del tidningar i mitt samla fädernesland lära göra, söka misscreditera Amerika och amerikanska sörlållanden i landsmännens mening eller slunga efter utvandrarne hån och sörebrälser. Enda medlet vore att i Sverge inöra det sparrningssystem, som fallet är i Javan och Kina, men att utsträcka det enlast till den klass, som hufvudsakligen yller de utflyttandes leder, nemligen arstarne — att, med andra ord, till de arbetsifvande klassernas skenbara förmån, belandla landet såsom ett stort gods med ifegne, oberättigade att lemna torfvan. Detta låter sig emellertid icke göra, efer hvad jag förmodar). Deremot finas, det är min fasta öfvertygelse, verkamma medel att förminska utvandringen — medel, som, tillämpade, skulle medföra letta resultat på samma gång som andra f välgörande beskaffenhet. Till en början: vidtagen genomgripande tgärder till att sprida upplysning hos olkmassan om utvandringsförbållandena. ör närvarande härflyter mängden af uppifter, som cirkulera hos jordarbetarne röande Amerika och utflyttningen dit, från venne lika orena källor — från utvanringsagenterna, som ljuga oförsynt och afva fördel deraf, samt från dem, som, ör att motverka inflytelsen af deras blomtermålningar, måla idel afskräckande nattycken. Brefven, som dagligen afga ll Sverge från härvarande landsmän, beagnas af begge partierna, allteftersom de ro appmuntrande eller varnande, och i ånga fall äro de detta mer på grund af eras författares individualitet och tillfälga erfarenheter än på grund af verklig rkkännedom. Det är visserligen sannt, att Förenta taternas ofantliga område inom sig eger nrhart Bila UALL: uA 4211 Alte SA