Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 mars 1869, sida 3

na 2 millioner och konung Wilhelms privatkassa 1 million. Man torde påminna sig, att regeringen från början endast hade erbjudit frankfurtarne en summa af 750,000 thaler. Detta synliga beris på ,konungens faderliga omsorg för stadens väl synes likväl icke hafva rört det antipreussiska partiet i Frankfurt. Åtminstone yttrar en der utkommande tidning, attien penninggåfra t.o.m. om den vore långtstörre, licke kan förändra frankfurtarnes sinnelag, samt att den fria riksstadens borgare lefa i den fasta öfvertygelsen, att Frankfurt ännu en gång skall få den ställning soch betydelse, hvartill det är historiskt; berättigadt, nemligen att vara sätet för .det fria Tysklands stora gemensamma j parlament. ITALIEN. Qvarnskatten har ånyo i ett enstaka fall gifvit anledning till oroligheter. I Renodalen, icke långt från Pistori, hafva bönderna i Lantonerna motsatt sig en afdelning soldater, som hade uppdrag att hålla efter en tredskande mjölnare. Saken synes hafva varit ganska allvarsam, enär flera bönder blefvo dödade eller sårade. I allmänhet äro underrättelserna om skatternas indrifvande icke mycket tillfredsställande. Deremot anser man affären med kyrkogodsen såsom fullkomligt betryggad, och sannolikt kommer inom några dagar en konvention att afslutas härom med huset Rothschild. I fästningen San Michele uti Rom har det kommit till bedröfliga uppträden. Trots vakternas försigtighet hade det lyckats ett icke ringa antal af de der förvarade politiska fängarne att uppgöra en plan till flykt under den tid de voro tillätne att röra sig i det fria. Åtskilliga omständigheter samverkade att lätta utförandet häraf. De i planen invigda öfverföllo en gendarm och afväpnade honom, sedan de förstått aflägsna de andra vakterna. Men den utgång, som de trodde vara öppen, befanns stängd, och 20 till hjelp kallade zuaver anföllo de upproriske och särade tre af dem. ö Till det nästa vinter förestående allmänna kyrkomötet har påfven låtit ombesörja utgifvandet i sju qvartband af alla de skrifter, som på alla möjliga språk utkommit till försvar för hahs verldsliga makt. Den franska , Gaulois vill veta, att vid kyrkomötet skall diskuteras de katolska presternas rättighet att gifta sig, och detta isynnerhet af den anledning, att maroniternas prester hafra en sådan rättighet, samt att det icke går an att förklara dessa ifriga anhängare af påfven för kättare. FRANKRIKE. Tidningarne innehålla utförliga referater af Thiers tal i lagstiftande församlingen angående staden Paris budget, eller — rättare sagdt — mot BSeineprefekten Hausmanns oinskränkta myndighet och embetsförvaltning. Sedan Thiers först förklarat sig icke hafva något emot baron Hausmanns person, och efter att hafva betecknat honom som en förståndig, verksam, måhända alltför verksam, men i alla fall mycket duglig embetsman, yttrade talaren, det han icke kunde gilla de arbeten, som Seineprefekten drifvit igenom, enär dessa företag gitvit signalen till stora utgifter i Frankrike och medfört en hel statsekonomisk revolution. , Man skall invända — fortfor han — att jernvägsanläggningarna kräfde en förändring af Paris. Men har man då ombyggt London, Brissel, Berlin och Wien, hvilka likasom Paris äro medelpunkter för stora jernvägsnät? Att låta en stad utgifva två milliarder är en exempellös utgift. Prefekten har visserligen många gånger försäkrat, att denna förändring — då den blir utförd — icke skall hafva kostat nå-J got, men i så fall är prefekten en stor trollkarl. Han måste då vara i besittning af en trollstaf, och jag vill då uppmana kejsaren att göra honom till finansminister. Låtom oss betrakta Paris budget. Ranbuteau uträttade i fordna tider mycket med 50 millioner; han anlade flera gator, byggde kyrkor och hospitaler, fördubblade skolornas antal och använde 12 millioner på fullbordandet af rådhuset; dessutom hade ban nära nog afbetalt stadens skuld. Nu har man kommit till en budget på 250 millioner. Under det statens budget steg 50 Z — en allvarsam sak för de skattskyldige, isynnerhet då det är tal om måhända nära förestående vigtiga händelser, af hvilka Europa hotas — har Seineprefektens budget stigit 500 Å, och detta exempel har smittat alla stora städer. Man har visserligen anlagt bulevarden Hausmann, men i hvilket syfte? Det fattades visserligen ej luft i detta qvarter, der den vackra Monceaux-parken ligger; ännu drifvas inga affärer der, utan der finnas blott promenerande, som icke behöfde någon ny väg för att gå från Madelaine-kyrkan till Barriere de PEtoile. Denna bulevard har emellertid kostat 60 å 80 millioner. Då medlen voro uttömda, beviljade man ett nytt lån — det tredje i ordningen — på 138 millioner. Staden Paris har blifvit som en stat; den hade sin fasta skuld; man vill nu, att den äfven skall få sin e;k 33 a —