lsfrågavarande atgifternas upphörande för den inrikes sjöfarten, men andra kammaren biföll utan votering statsutskottets förslag, som endast åsyftar en hemställan till K. M:t att taga i öfvervägande om förenkling af uppbördssättet kan ega rum och möjligen nedsättning i afgifterna för den inrikes sjöfarten. Debatterna i båda kamrarne belyste på ett intressant sätt den likgiltighet, hvarmed statsmakterna betrakta och behandla frågor, som afse att undanrödja de bördor, som tynga och förlama en af landets vigtigaste och naturligaste näringar, sjöfarten. De märkligaste tilldragelserna under dagens sammanträden äro likväl de debatter, som förts i fråga om nedsättning af arvodet för andra kammarens ledamöter. Konstitutionsutskottets utlåtande, som afstyrkt hr Treffenbergs i ämnet väckta motion, har blifvit af första kammaren återremitteradt, i syfte af bifall till motionen, hvaremot andra kammaren med 114 röster mot 44 biträdt utskottets mening. Debatterna, som företedde en mängd pikanta drag och isynnerhet i andra kammaren ofta varit mycket muntrande, afslötos först kl. half 4 e. m., hvartöre vi ej hinna nu för dem lemna någon redogörelse, utan anmärka vi blott, att det i allmänhet och hufvudsakligen varit representationsreformens motståndare, som biträdde det Treffenbergska förslaget, och att eljest mycket konservativa ledamöter, såsom t. ex. grefve Henning Hamilton, hvilka eljest icke vilja under den första riksdagsperioden veta af några ändringar i den nya riksdagsordningen, icke tvekat att förorda detta förslag, som så direkt åsyftar att förändra andra kammarens karakter och till en del upphäfva den karaktersskilnad, som grundlagen afsett åstadkomma mellan kamrarne. Grefve Hamilton hade sträkt sin omtanka derhän, att han uppgjort en formlig spisordning för riksdagsmännen, för att visa att de kunde godt slå sig ut på 6 rdr om dagen, och vi tro till och med att han meddelade adress hvar den billiga födan kunde bekommas. — —-— — 09 Kongl. Propositioner. Kongl. M:t har, genom statsrådet frih. af Ugglas, låtit till riksdagens kamrar aflemna nedannämnda kongl. propositioner, nemligen: 1:o angående förändring i sättet för utgörande af räntan i kronotionde; samt 2:o med förslag till utgiftsstater för skogsstyrelsen, skogsstaten samt skogs-läroverken, att gälla från och med år 1870. Utskottens verksamhet. Statsutskottet har i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel, anslagen för sjöförsvaret, hemställt, att riksdagen, med afslag å K. M:ts förslag om användande för krigsfartygs byggnad af medel från anslaget till lotsoch fyrinrättningen, må anhålla, att K. M:t ville af den behållning, som vid innevarande års slut kan finnas reserverad å anslaget till exercis af flottans bemanning, låta till krigsfartygsbyggnadsfonden öfverföra så stort belopp, som för 1870 må vara såsom bidrag för nämnde fond erforderligt; att reservationsanslaget till ,,Durchmarchekostnader må nedsättas från 30,000 till 20,000 rdr; att för Sjöexpeditioner till handelns skyddande må anvisas ett årligt anslag af 150,000 rdr, att tilläggas anslaget till exercis af flottans bemanning; att under titel: ,,För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet må anvisas ett årligt anslag af 60,000 rdr; att under titel: ,,Lifräddningsanstalter på rikets kuster må anvisas ett årligt anslag af 10, 000 rdr, att till lotsoch fyrinrättningen anvisas ett belopp af 630,640 rdr såsom reservationsanslag, äfvensom att de öfverskott, som å inkomsttiteln fyroch båkmedel kunna uppkomma må till fyroch lotsinrättningen användas; äfvensom det af K. M:t äskade beloppet af 540 rdr, bidrag till underhåll af en fyr å Cap Spartel, må ifrån anslaget för otsoch fyrinrättningen utgå; att af de under åren 1867—1868 uppkomna besparingar å sistnämnde anslag en summa af 200,000 rdr måtte till riksgäldskontoret öfverlemnas, uti detta verks allmänna rörelse ingå, men under namn af ,lotsoch fyrinrättningens reservfondå särskilät konto bcekföras, för att, i händelse genom möjligen inträffande olyckor eller af andra orsaker de för lotsoch fyrinrättningen tillgängliga medel skulle finnas otillräckliga, enligt K. M:ts disposition, i mån af behof lotsoch fyrinrättningen tillhandahållas; att, med bifall till K. M:ts förslag, riksdagen måtte för år 1870 anvisa såsom extra anslag 80,000 rdr för tillverkning af 4 st. grofva kanoner ; 38,000 rdr för anskaffande af 1,000 gevär af fullt tidsenlig modell, med vilkor likväl att desamma inom landet tillverkas, samt 10,000 rår till fortsatta försök med undervattensminor. (D. B.) 1 afseende å regleringen af utgifterna under sjette hufvudtiteln, som omsattar anslagen till civildepartementet, har utskottet hemställt och föreslagit: att såsom arvode till ett biträde vid de kommunala ärendenas beredande och expedierande inom civildepartementets expedition må, på sätt K. M:t begärt, anvisas ett extra anslag af 1,800 rdr; att frih. D. von Schulzenheims motion om indragning af kommerskollegium, äfvensom hr Lindhagens motion om vidtagande af åtgärder för ordnande af emigrationen till Amerika, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda; att, med bifall till hvad K. M:t föreslagit, anslaget till landtmäteristaten måtte nedsättas med 1, S00 rdr; att för rikets ekonomiska kartverk måtte anvisas ett extra anslag för år 1870 af 40,000 rår, deraf 20,000 rdr för Norrland och 20,000 rdr för öfriga delen af riket; att för omkostnader vid statens jernvägstrafik sunder år 1870 ett förslagsanslag å 4,300,000 rdr må anvisas att direkte af trafikmedlen utgå: altt för storskiftes-och afvittrings-arbetenas fullsfföljande under år 1870 måtte anvisas, utöfver det Å ordinarie stat uppförda beloppet å 63,000 rdr, ett extra anslag af 100,000 rdr; att riksdagen måtte för sin del medgifva, att de till mejeriskolor anvisade medel, 6,000 rdr, må, der så finnes ändamålsenligt, användas till mejerielevers undervisande vid enskilda mejerier; att, på sätt K. M:t begärt, följande extra anslag måtte för år 1870 anvisas, nemligen: 6,000 rdr till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten