Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 februari 1869, sida 3

SKJULAndE 8VAar, Bola Srorr neuerlag På anfallande, mångdubbelt talrikare trupper, hvilka måste röra sig under det de försvarande ligga skyddade, och skjuta med stöd. Den anfallande uttröttas af jemna strapatser, under det att den försvarande hvilar sig. Den ansallandes vägar kan man förutse och i allt lugn besätta med skyttar, som i godt mak, likt jägaren på hållet, vänta på sitt säkra byte. Alla, som kunna skjuta, äro användbara till denna sorts beqväma jagt, der villebrådet liksom uppsöker jägaren. Ynglingens och gubbens skott äro lika säkert dödande, som den kraftige mannens. Hela landet kan sända sina skickligaste skyttar till den punkt, som är utsatt för invasionen. Dessa behöfva ej vara så härdade och disciplinerade, som de angripande soldaterna, och hvartill en så lång inöfningstid erfordras, emedan de ha sina egna, dem ständigt understödjande landsmän omkring sig, som förse dem med alla förnödenheter och aflösa dem, då hvila behöfves. För fienden, om han vill forcera sig fram, blir ingen annan råd än att gå på genom ett land, späckadt af dolda skyttar, som ständigt öfverrumpla honom med mördande skott, hvilka han ej kan besvara, då han ej ser sina fruktansvärda motståndare, som inom en minut kunna döda ett mångdubbelt antal. Huru en fiende skall kunna hålla sig i ett land, der han öfverallt stöter på oätkomliga försvarare, som växa i antal under det han gör ständiga förluster, kan man knappt tänka sig. Försöken att följa samma taktik, att förskansa sig mot angrepp, tjena till intet, då försvararne icke angripa, endast döda allt hvad som rör sig. Omringade, förlorade midt i ett fiendtligt land, icke kunnande taga ett steg, fram eller tillbaka, utan stor förlust af folk, är det troligt att inkräktarne hvarken komma fort eller långt fram och att invasionen ej blir långvarig. En armcorps kan naturligtvis icke uppehållas lika lätt, som en bataljon, den forcerar sig väg med uppoffring af folk, men äfven den skall hindras i sin marsch, oroas och omringas. Bakom en embuckad, eröfrad med blanka vapen, skall her finna en annan o. s. v. Uppoffrande sitt bästa folk vid hvarje ny attack, decimerad i front och flanker, fuktande hvarje tumsbredd jord med sitt blod, ska!l den smälta tillsamman som isen tör solen, unde: det motståndarnes antal växer som en lavin. En sådan armåcorps blir troligen snart skiljd från sin bas och får sin tillförsel uppsnappad af ströfcorpser. Jernvägar och telegrafer skola underlätta de försvarande partigängarne att kasta sig på fiendens flanker och att besätta terrängen bakom honom. En gång omringad, måste han lefva på det lands resurser deri han står. Han måste detachera mindre kclonner för att skaffa litsmedel, och faller derigenom i alla det lilla krigets svårigheter. Dessa mindre afdelningar hafva ej nog kraft att forcera passagen, då de oupphörligt stöta på skyttar, dolda bakom betäckningar. De måste söka sig väg genom ett land, under kulregn af osynliga skyttar, som öfverallt lura på sitt rof. Dessa soldater ha inga andra vägvisare än sina kartor, under det de försvarande röra sig i sin fädernebygd och känna alla stigar, hvilket är vigtigt i ett dylikt krig. Häraf töljer, att detachementer från hufvudstyrkan svårligen skulle kunna komma tillbaka och den flendtliga hären finge sannolikt icke annat val, än ett af de tre: duka under af öfveransträngning, gifva sig eller söka flykten. En armå, som förlorat hopp och mod, ir snart besegrad. Och huru skulle väl seneralerna kunna hålla sina soldater vid riskt mod i ett sådant krig! Alla hittills uppfunna vapen tyckas vara vanmäktiga mot goda skyttar i spridd ordning, välbetäckta och väpnade med det nya geväret. Bajonetten har vunnit baaljer, men huru begagna den, då man, ör att komma i handgemäng med en man, orde få uppoffra 10. Artilleriet, törträffigt att förstöra stora bataljoner, uträttar ntet emot glest spridda, af terrängen skyddade tiraljörer. Sålunda skola alla vilkor för krig komna att törändras. Disciplinerade, krigshärdade, väl manövrerade soldater, skola vållas i schack af små skytteafdelningar; örenade i massor, skola de derigenom enlast blifva ett säkrare mål för kulorna; sönder, som ej lärt mer af krigskonsten, in att skjuta, skola, på sin egen, välkända erräng, med framgång kämpa mot ett ifverlägset antal inkräktande soldater och säkerligen blifva ett påitligare försvar för itt land, än hvad Benedeks armå var för )sterrike 1866. Med undantag af ett tort missförhållande i styrka, blir eröfingen af ett land, der hela folket är väpradt, kan skjuta och vin försvara sig, möjlig. Man torde af det anförda kunna draga len slutsatsen, att det nya snabbskjutungsgeväret skall bli frihetens säkraste ärn, göra eröfringspolitiken vanmäktig mot folk, som vilja försvara sitt oberonde, befria nationerna från bördan at de tående härarne, befrämja decentralisatioen, bana vägen för ett ordnadt rättsförällande stater emellan och sålunda öppna tt nytt tidehvarf i historien, under hvil