Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 februari 1869, sida 2

bringa armåens alla delar till den duglighet, som är nödvändig för att i fält lösa de uppgifter, som vi gå till mötes. Väl förberedda kunna vi då med förtröstan emotse det ögonblick, då jerntärningarne på nytt kastas och krigsleken börjar, ty jag är viss derom, att vi då skola bestå alla strider med heder, och på ett sätt, som är vårt land, våra förfäder och vår konung värdigt! FRANKRIKE. Presse libre framhåller i en artikel den macchiavellistiska politik, som franska regeringen följt i den belgiska frågan, uttalande sig på följande sätt: ,, Vi känna nu alla enskildheter af komplotten, och intet misstag är mera möjligt. Man har börjat anfallet mot Belgien med att förklara, att Belgien förolämpat Frankrike genom ett misstroendevotum, som af intet är rättfärdigadt; man har försökt att vända om rolerna och komma oss att tro, det 4 mill. belgier ville utmana 40 mill. fransmän till strid. Nu kommer sanningen i dagen: Belgien utmanar ingen, det är utmanadt; Belgien förolämpar ingen, det är förolämpadt. Det ären I, som uppgifven Er vara konservativa, hvilka på ett skamlöst sätt fordren, att man skall utstryka Belgien från nationernas antal; I uppmanen oss att marchera på Brässel, för att begå samma attentat, mot hvilket i protesteren, då det gäller en exkonung af Hannover, en en exfurste af Hessen, en exhertig af Nassau. Eder politik talar om folkrätt och om aktning för nationaliteter, då Edra rivaler företaga orättvisa annexioner, men I kännen ingen folkrätt och inga nationaliteter, då I finnen tillfället lägligt att liksom gamen kasta sig på det byte, som eggar Er ärelystnad och Edra intressen. Vågen I ännu att tala om Belgiens orättfärdiga misstroende? Detta är ej möjligt, ty ingen tror Er. Mellan Er och demokratien ligger en afgrund. Demokratien är freden, och I söken krig; demokratien vill under 1869 åter öfva friheten och rätten, och I viljen vinna den venstra Rhenstranden och i blod med den personliga makten underteckna ett nytt fördrag. Vi hafva icke att från statsekonomisk synpunkt betrakta den af Belgiens minister vidtagna åtgärden; vi veta blott ett och behöfva icke veta mera, än att I hotat Belgien, samt att Belgien gjort rätt uti att afslöja Edra anslag och tvinga Eder att släppa ner visiret. ENGLAND. I throntalet förordade drottningen ,, att anställa en undersökning om det nuvarande förfaringssättet vid parlamentsoch kommunalvalen, samt att öfverväga huruvida en ytterligare borgen skulle kunna förskaflas åt deras lugn, renhet och frihet. Det är tydligt att dessa ord måtte hafva ett bestämdt syfte. Vid den sednaste parlamentsreformen bestämdes, att valen skola pröfvas inför domstol, och någon förändring häruti menas utan tvifvel ej, helst som Gladstone nyligen förklarat sig belåNA — 0 — A— — — — ten med denna bestämmelse. Sannolikare är, att de s. k. ,nomination day skulle afskaffas, och det torde icke kunna förnekas, att detta vore i hög grad önskvärdt, helst då man tager i betraktande, att dessa upptåg icke hafva någon egentlig betydelse, men att deremot de ofta leda till de försskräckligaste scener, der mången t. o. m. fått sätta lifvet till. Sannolikt har det nämnda stället i throntalet afseende på I planen att införa sluten omröstning. Den nuvarande ministören har många medlemmar, främst af alla Bright, hvilka af princip omfatta detta valsätt. Gladstone har äfven i ett under valen offentliggjordt bref uttalat sig härför. Leatham, Brights svåger, har också i underhuset anmält, det han ämnar inlemna en motion i nämnde syfte. I SPANIEN. I ett telegram af den 19 dennes meddelas, att provisoriska regeringen skall erbjuda sig att afgå, så snart cortes blifvit definitift konstitueradt. Det påstås, att cortes då till regeringen skall aflåta ett tacksamhetsvotum samt åt marskalk Serrano uppdraga bildandet af en ny ministör. I allmänhet synes man taga för gifvet att samtliga ministrar skola behålla isina portföljer. Dagens post. FRANKRIKE. i Enligt ,Mem. dipl. har den belgiske ambassadören i Paris, baron Beyens, öfverlemnat franske utrikesministern en not, i hvilken belgiska regeringen uttalar som sin innerligaste önskan att upprätthålla det vänsskapliga förhållandet till Frankrike, samt ssöker bevisa, att jernvägslagen uteslutande sär framkallad af kommerciella skäl. Denna not blef uppläst och diskuterad i franska statsrådsmötet den 17 dennes. , Constitutionnel uttalar i en officiös artikel, att det skall bero på den belgiska konungens vishet och det belgiska folkets modera