Omer fewer Pascha har blifut utnämnd ti ståthållare på Kandia och Malemud Pascha till högste befälhafvare öfver armådivisionen i Tessalien. Sultanen ämnar att i närheten af Seraskierpalatset låta uppföra en mausolå tili minne af den nyligen aflidne f. d. utrikesministern Fuad Pascha. Då underrättelsen om Fuads död inträffade i Paris, gaf kejsar Napoleon genast. befallning, att en ö avisoångare af transka marinen skulle begifva sig till Nizza för att föra den turkiske statsmannens lik till Konstantinopel. Då sultanen erfor detta, sände han kejsaren pr telegraf en tacksägelse härför och gaf kontraorder åt det turkiska krigsfartyg, som varit beordradt till Konstanti-: nopel. SPANIEN. I ett meddelande från Madrid till den franska ,,Constitutionnel heter det: , Man har hittills lagt märke till, att alla de medlemmar af presteståndet, som voro valda till deputerade, hafva hållit sig borta från cortes, med undantag af en helt ung prest, hvilken representerar provinsen Cordova — och som — efter hvad påstås lärer tillhöra de längst gående progressisterna. Erkebiskopen af Santiago, biskopen af Jaen och domherrn Manteroles från Vittoria ha ännu icke infunnit sig med sina fullmakter; man antager derföre, att de afvakta närmare order från äfven. , Siglo och , Estendarte meddela ordalydelsen utaf en af krigsministern utfärdad! hefalln ing till generalkaptenen i Madrid, hvilken är affattad i så hårda och stränga uttryck, att den på ett högst obehagligt sätt berört den allmänna meningen. Så föreskrifves der att ,utan föregående varning eller uppmaning gifva eld på och skingra hvarje samling af beväpnade medborgare, som kuude infinna sig vid någon af de serskilda militärposterna och detta på sådant sätt, att man söker tillfoga sådane samlingar så stora förluster som möjligt, utan att fista afscende vid hvad trup3 perna derigenom kande lida.t ,Epoca bekräftar riktigheten af denna text och är 4 mycket förbittrad öfver så inhumana bestämmelser. Samma tidning skrifver: Det 1 har gått rykten om, att den nuvarande t rovisoriska regeringen måhlinda torde 5 blifva stadsästadaf cortes. Det förhåller sig icke så; tvertom skall den nya ministeren blifva sammansatt af så godt som idel nyal kapaciteter. Likväl talas det om att göra marskalk Serrano till konseljpresident, samt u att tillika åt honom uppdraga kolonialministören, med anledning af tillståndet! på Cuba och den speciella kännedom han !! har om denna ö, hvars guvernör han un-1 deflera år varit. Don Cristino Martos förmodas skola blifva utnämnd till finansminister. Han är visserligen en talangsull och mycket duglig man; likväl antager skall öfvergå hans krafter att. 5—emm-Ö-— — — -— — ÖDB— — är BR — — — man, att det s höja Spaniens kreditMed anledning deraf, att det på ätskil hga båll lärer arbetas ifrigt för hertigens af Montpensier xandidatur till thronen, påminra tidningarne om en episod ur spanska historien, som har en i ögonen falsande likhet med den nuvarande situationen. Det skrifves härom: Det var år 1810 — då Josef Napoleon ännu regerade som konung i Spanien, till trots för de! förtvifladte upproren i många af landets. provinser, då bourbonerna genom afsägel-) seakten i Bayonne för alla tider afståätt från spansk å kronan, och då en sjelsständig janta be de etablerat sis i Sevilla, ett regentskap ir:satt och en provisorisk cortestörsamling -Sammanträdt i det från landmilan otillgängi iga Uadix — som hertigen af Orleans, den sedermera blifvande franske konungen Iadrij Filip, hertigens af sontpensier fader, den 10 Juni ombord på fregatten Fengenza kastade ankar på Cadit redd och begärde att få inställa sig in för cortes för att göra gällande vissa fordringar på ett öf serbesäl uti den spanska arm i Catalonien, som skulle kämpa mot Napoleon. Om de föregående löften, hvarpå han grur dade dessa fordringar, voro beräkpade på att som utan tvifvel Y bana honom väg till spanska thronen, berättar grefve de Torem o 1 SIN ,Iistoire du Soulorement, de la guere et de la revoIution dspagne följande: Ar 1808 hade hertigen af Orleans ätfölft prins Leopold af Sicilien på en expedition till Gibraltar, hvarifrån denne som bourbomsk furste reklamerade sina rättigheter till spanske mronen. Medlemmarne af juntan i Sevilla ville emellertid icke lyssna till hans fordringar, hvilka tycktes komma dem illa tillpass och prins Leopold reste Gå med orörrättadt ärende tillbaka till Sicilien, under det hertigen af Orleans begat sig till London. Men efter några månaders förlopp uppträdde hertigen på ön Minorca och lät genom en mellanman erbjuda juntan i Sevilla sitt biträde till landets försvar. I början var juntan villrådig, men sednare beslöt den, att man skulle lemna hertigen befäl öfver en kår, som skulle operera via cataloniska gränsen. Emellertid blef sö.lra Spanien straxt efteråt besatt af franska trupper, och planen måste tills vidare uppgifvas. Då är 1810 ett spanskt regentskap blifvit tillsatt, och dess medlemmar fått ruer eller mindre bestämda vunderrättelser oni de sympatier, man i — ———— ——— — —