står ju nemligen teaterfrågan för mångaldige menige riksdagsmäns medvetande. Samma dag som folkethinget sålunda utan nåd och barmhertighet förkastade eaterkommissionens betänkande, visade sig ifven landsthinget i besittning af en oförklarlig mordlystnad. Det tog utan vidare ifvet af ett litet oskyldigt förslag om att gifva ersättning åt de bönder och landtmän, hvilka under kriget 1864 måst lemna ribefordringar åt hären. Utan att vilja besinna, att sådana frikörslor ofta kunna vara mycket betungande och kräfva stora utgifter för vederbörande, hvilka isynnerhet under krigstider äro svåra att bära, ordrade landsthingets majoritet, att dessa utgifter skulle skrifvas på patriotismens räkning, och förkastade lagförslaget. Ucom teaterlagen, har riksdagen nyligen behandlat flera andra intressanta lagförslag, såsom lagen om presterskapets värnepligt, och förfrågningar, såsom t. ex. om Alsaffären; men jag vågar icke i dag längre uppehålla mig vid de lagstiftande församlingarne, hvarför jag till ett annat bref måste uppskjuta meddelandena om dessa punkter. I sin nyårsrevy ,Nytaarsnat 1869 anför Erik Bögh bland märkligheterna under det förflutna året, att det har vsvunget Skarpskyttefanerne, holdt på Vestindianerne, dröftet Skuespilplanerne og infört den cleganteste Stili Organerno. Om granskningen af skådespelsplanerna har jag redan talat, och ehuru det kunde vara mycket att berätta om hvarje serskild af de öfriga punkterna och icke minst om införandet af den elegantaste stil i organerna, skall jag dock denna gång endast hålla mig vid skytteföreningarne. På detta område har 1868 medlört det glädjande resultat, att alla de i Köpenhamn existerande skytteföreningar och kårer från början af det nya året blifvit sammansmälta i en enda: ,, Köpenhamns skytteföreningk. Skyttesaken, som här i staden hittills ej haft att glädja sig åt samma anslutning, som i de festa af rikets öfriga trakter, skall nu, såsom det är att hoppas, härigenom hafva inträdt på ett nytt spår. Blott en förening har förnämt hållit sig tillbaka; den akademiska skyttekåren, hvars medlemmar äro studenter, har upprepat sin vägran af en sammansmältning med de öfriga skytteföreningarne och i alla händelser derigenom gifvit dem, som klaga öfver skråandan bland studenterna, ett starkt bevis härför i händerna. Den skedda sammanslutningen skall, enligt hvad man kan hoppas, icke destomindre bära rika frukter för skytteföreningen, hvilka skola visa sig dels genom en stark ning af passiva medlemmar (endast bidragbetalande), dels af aktiva sådana. För att tilldraga dessa sistnämnda så mycket som möjligt, har föreningen fastställt öfning i skjutning såsom sitt hufvudsyfte, och de egentliga militära öfningarne 1 en uniformerad kårafdelning såsom ett sekundärt mål, i det man menat, att många måhända kunna sakna tid eller lust att deltaga i en regelbunden militärisk utbildning, ehuru denna i verkligheten ju måste betraktas såsom hufvudsaken. Kårafdelningen skall naturligtvis vara uniformerad: dess medlemmar få en kort jacka af grått, tjockt tyg med svart krage och svarta knappar, samt en svart fältmössa. Frågan om den stora nordiska industriutställningens hållande i Köpenhamn sommaren 1870 har nu blifvit bekräftande afgjord. Såsom man måhända torde minnas, erhöll den köpenhamnska Industriföreningen, hvilken är bäraren af hela denna sak, år 1867 en vid hufvudvägen till staden (Vesterbropassagen) förträffligt belägen plats att hyra i 30 år af staten på serdeles gynnsamma vilkor, för att der uppföra er parmanent utställningsbyggnad innevarande år. Man valde detta år, emedan det kungliga landthushållningssällskapet — en institution, som stiftat oberäkneligt gagn vid utvecklingen och upphjelpandet af våra landtbruksförhållanden — denna sommar firar sitt hundraårsjubileum och man ansåg förenandet af denna tilldragelse med utställningen serdeles lämpligt. Man inbjöd derför genast konstnärer att framlägga planer till en utställningsbyggnad, men då man ej ville förklara sig för någon af de inkomna projekterna och föredrog att genom sammansmältningen utaf flera af dessa erhålla en ny plan, gjorde detta, jemte svårigheten att åstadkomma de nödiga penningemedlen, ett uppskof till år 1870 nödvändigt. Industriföreningen nedsatte ett ,,byggnadsutskott, som skulle utkasta en ny plan, och ett ,,finansutskott, bestående af flera ansedda kapitalister med ,landets förste man, konseljpresidenten grefve Frijs, i spetsen, för att anskaffa de nödiga penningmedlen till byggnadens utförande. Då byggnadsutskottet fått sin plan färdig, framlade det denna för sinansutskottet, hvilket emellertid hade åtskilliga små invändningar att göra, isynnerhet mot det projekterade användandet af byggningen efter slutad utställning. Finansutskottet utgick från den fullkomligt riktiga princia