Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 februari 1869, sida 3

i det medyetandet, att äfven åt oss beskärts att plöja en fåra, att kasta några frön ut i den bördiga jorden. . . sv Lysekils handel, ing, rörelse, tulluppbörd samt tullbevakning år 1868. (Utdrag ur Lysekils Tullkammares berättelse.) Inrikes trafiken. Till köpingen hafva under året ankommit 136 st. förpassade fartyg och båtar af öfver 3 nylästers drägtighet om tillsammans 2,463,5 nyläster, deraf 121 från Göteborg, 10 från Strömstad, 1 från Varberg, 1 från Falkenberg, 1 från Engelhom och 2 från Malmö. 1867 ankommo 107 st. om 733,0 nyläster. Från köpingen hafva förpassats 8 st. båtar och fartyg om 79,0 nyläster, deraf 7 till Göteborg och 1 till Lilla Edet. De arkomne hafva hitfört alla slags handelsvaror och de afgångne utfört hufvudsakligen spanmål, linfrö och landtmannaprodukter. Dessutom hafva hit under året ankommit 152 st. lastade och 110 st. olastade, förpassningsfria fartyg och båtar öfver 3 nyläster om tillsammans 1,166,0 nyläster och härifrån afgått 64 st. lastade och 189 olastade dylika farkoster om 1,022,0 nyläster. De lastade farkosterna hafva i allmänhet hitfört och härifrån afhemtat landtmannaprodukter, såsom spanmål, bräder, plankor, timmer, sågspån, taktegel, mursten, hö, halm, ost, smör, mjölk och fisk m. m. En stor del af inrikes trafiken har ock bedrifvits med en mängd ankommande och afgångne båtar under 3 nyläster. Kommunikationen med närgränsande städer och andra orter bar underhållits medelst ångfartygen Strömstad, ,,Eugenia och ,Valborg,. ,Strömstad har under sina resor emellan Göteborg och Strömstad anlupit köpingen 108 gånger, ,,Eugenia SS gånger och ,,Valborg har 3:ne gånger i veckan gått mellan Uddevalla och Lysekil samt 1 gång i veckan till Göteborg. Skeppsrederi och sjöfart idkas med framgång af köpingens invånare samt af kringliggande fisklägens och öars befolkning. Med dessa fartyg idkas fraktfart på England, Frankrike, Holland, Belgien, Danmark och Norge samt Östersjöhamnar. Köpmgens invånare ega för närvarande 30 st. fartyg om 1,090,0 nyläster, och kringliggande skärgårdsbefolkning inom 3 mils omkrets kring Lysekil ega omkring 120 st. fartyg om 3,400,0 nyläster. Visserligen har under året klagats öfver, att frakterna varit nedtryckta och förtjensterna sämre ; men de måste ändock ej varit så dåliga för alla, ty flera nya fartyg ha under året inköpts såväl at köpingsboarne som närboende skeppsredare. Tvenne garfverier, ett färgeri och flera handtverkare af hvarjehanda slag finnas inom köpingen, och alla handtverkare, som äro ordentliga, berga sig väl. En större badinrättning finnes inom köpingens område och eges af ett aktiebolag. Bolaget gör visserligen inga goda affärer, men för köpingens invånare är inrättningen af stor och oberäknelig nytta samt bereder dem många och goda inkomster. Omkring 700 personer besökte badorten här sistlidet år. Ingen fabrik finnes i köpingen eller dess grannskap, men ett stenhuggeri drifves med fördel på ön Malmö, en mil ifrån. Utrikes trafiken. Från denna tullkammare ha under år 1863 utklarerat 91 st. fartyg, deraf: 31 st. svenska i barlast till Norge; 4 st. svenska med 3,052 kub.-fot linfrö till Norge; 11 st. norska med barlast till Norge; 14 st. preussiska med huggen sten till Preussen värd 13,540 rdr; 1 st. halländskt med, huggen sten till Preussen värd 1,500 rdr; I st. svenskt med huggen sten till Preussen värd 1,200 rdr; I st. svenskt med fisk till Preussen värd 150 rdr; 23 st. svenska till Danmark med huggen sten värd 22,400 rdr; 1 st. svenskt till Danmark med sjömanseffekter; 1 st. svenskt till IIalland med 5,780 kub.-fot trälast; I st. norskt till IIamburg med huggen sten värd 1,100 rdr; i st. svenskt till England med 12,348 kub.-fot bhafre; 1 st. svenskt till England med 12, 99s kub.-fot trälast. Utförseln från Lysekil bar således år 1868 varit 12,34s kub.-sot hafre till England; 128, 99s kub.-fot trä till Epgland; ös0 kub.-fot trä till Hamburg. Till Preussen huggen granitsten för 16,040 rdr och för 150 rdr fisk. Till Danmark för 22,400 rdr huggen granitsten och till Norge 3,052 kub.-fot linfrö. Spanmäålsutsörseln har sålunda varit betydligt mindre än föregående år, hvilket härleder sig dels af missväxt å närliggande landsbygd och dels deraf, att köpmännen ännu hafva qvar en stor del af den uppköpta hafren, i afvaktan på högre priser. Fraktfarten emellan Norge och Danmark med våra kustfartyg har äfven aftagit, i anseende till norska trävarors mindre begärlighet i Danmark, och kustfartygen hafva derför mera ställt sina turer på Östersjöhamnar. Vid denna tullkammare finnes ingen inklareringsrätt, och således måste såväl fartyg, hvilka på hösten inkomma i barlast, som äfven sådane fartyg, hvilka här skola lossa tullfria produkter och sill från Norge, inklarera i Uddevalla och serskildt tillstånd hvarje gång hos tulldistriktchefsembet begäras för lossningarne. Detta medför naturligtvis hinder, kostnader och tidsutdrägt för de trasikerande. För att så dessa olägenheter afhjelpta, hafva köpingens handlande och skeppsredare under året ingått med underdånig ansökan till Kongl. Maj:t och begärt samma förmåner med inklareringsrätt, som åtskilliga hamnar på Gottland och andra ställen, der trafiken icke är större än vid Lysekil, redan för längesedan ega. Under året ha från utrikes orter inkommit 107 st. fartyg, som inklarerat i Uddevalla, deraf: ska med stenkol från England; 2 svenska med styckegods från England; 2 svenska med potatis och flottholtz från Preussen; 54 svenska med barlast från Danmark, England och andra orter; 2 franska i barlast från Fraukrike; 2 danska 1 barlast från Danmark; 13 preussiska i barlast från Preussen; s norska i barlast från åtskilliga orter; 17 nörska med sill från Norge; 1 norskt med hafre från Norge; 1 finskt med salt från Cagliari. Af dÅdacca U ha PG