Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 februari 1869, sida 1

staben, 15 kompaniofficerare och 17 underofsicerare. Då likväl korporaler kunna förrätta underofficerstjenst, och underofficerare ersätta officerare, så kan man åtnöja sig med 12 officerare och 12 1 underofficerare på hvarje bataljon, staben likväl eoberäknad, hvilken består af chef (major) och 2 1) adjutanter, deraf 1 officer och 1 underofficer. Det är beräknadt, att hvarje regemente skall på fältfot utsvälla till 4 bataljoner. Sedan den mindre krigsfoten, genom inkallande af aktiva arI meens första uppbåd, 4:de och 5:te klasserna, hlifvit bildad, måste aktiva armcens andra uppbåd inkallas i depot, för att, efter någon repetition af tidigare undergångna öfningar, kunna, i händelse af behof, afgå till aktiva arm6ben, och uppbringa densamma till den större krigsfoten. En depotbataljon måste alltså bildas för hvarje stambataljon, eller inalles 50 depotbataljoner, hvardera om 600 man, som vid den större krigsfotens uppsättande fördelas på de 100 fältbataljonerna, så att hvardera af dessa uppbringas från 560 till 860 man. Sedan större krigsfoten bildats, inkallas 3:dje beväringsklassen, för att utgöra aktiva armåens ersättningstrupper. För hvarje fältbataljon formeras då ett ersättningseller depotkompani om cirka 200 man. 3:dje klassen är nemligen beräknad utgöra 17,000 man, och för depoternas behof af korporaler afses alltid 60 man för stambataljon, eller 3,000 man för hela armccn, sda ersättningskompaniernas hela styrka blir 20,000 man, eller 100 kompanier å 200 man. Då nu 4 fältbataljoner och 1 depotbataljon, eller 5 bataljoner pr regemente (2! pr kår), i minsta laget erfordra 135 officerare och underofficerare, utan att taga i beräkning den personal, som åtgår till regementsoch brigadstaben, så är det klart att det antal befälspersoner, som enligt ofvanstående förslag — 90 per regemente och 46 pr kår, — är långtifrån tillräckligt för det afsedda behofvet. Den uppstående bristen är beräknad att fyllas dels genom s. k. reservbefal, dels genom afskedade, i armåen qvarstående officerare och till en del äfven genom kadetter från krigsskolan. Kavalleriet. Den förökning, som är beräknad att komma detta vapenslag till godo, beredes derigenom, att, i den mån de med de rustande upprättade kontrakt sådant tillåta, följande nummer med ryttare och häst uppsättas: a) alla till musikens underhåll indragna nummer so sc oc sc sr vs sv 0 I b) alla för hingsthållning vakanta nummer, med undantag af ett nummer å hvardera sqvadronen vid Jemtlands hästjägare . . . 57 c) alla till hästläkare anslannaa.... 37 d) alla till underofficerare anslanna.... 148 294 Underofficerarne vid indelta kavalleriet, som nu hafva en del af sin aflö ing sig anvisad i nummerlöner och göras beridne på nummerhästar, måste, såsom en följd af ofvanstående anordning, emot ersättning af kronan, sjelfva bekosta anskaffning och underhåll af häst och hästutredning, hvarigenom tjensten icke anses kunna annat än vinna. Organisationen af detta vapenslag förblir för öfrigt i allt väsentligt oförändrad. Sqvadronerna, som till sin styrka något obetydligt ökas, förblifva, såsom hittills, 37 indelta och 10 värtvade, formerade på 9 helbataljoner och en halfbataljon. I officersantalet föreslås ingen vidare tillökning, än att Jemtlands hästjägarekär förses med 1 ryttmästare, 1 andre löjtnant och 1 underlöjtnant utöfver den nuvarande staten. Som det likväl är beräknadt att i krigstider kunna från kavalleriet taga befål till trossen, föreslås, att, för fyllandet af det aldra nödvändigaste behotvet i detta hänseende, äfven vid kavalleriet antaga halfsoldsbefal till ett antal af 1ryttmästare och 2 löjtnanter på hvarje helbataljon och 1 löjtnant vid Jemtlands hästjägare. Detta halfsoldsbefäl skall hafva skyldighet att på egen häst tjenstgöra under de årliga mötena, eller då mobilisering af armåen eger rum. Vidare föreslås följande nya anordningar: Regementsstallmästaren, som f. n. tillsättes af regementschefen och alltså icke är officers vederlike, för så vidt icke särskild kunglig fullmakt honom tilldelas, skall utnämnas af K. M:t, samt erhålla lika lön och tillförsäkras samma pension som underlöjtnant, samt derefter samtidigt med den näst före honom i tur vid regementet varande officer uppgå i lön och pensionsrätt graderna igenom intill likhet med ryttmästare, dock utan att erhålla högre hästoch fouragemedel eller kavalleritillägg, än som åt underlöjtnant bestås; vid husarregementet Carl XV tillsättas en regementspastor och en regements-sadelmakare; vid samma regemente anställes en sadelbomskärare, med skyldighet att emot särskildt arfvode alltid hafva i förråd torrt virke till minst 500 sadelbomar. När armcen försättes på den mindre krigsfoten, uttages ur hvarje indelt bataljon 4 fälteller liniesqvadroner, hvardera utgörande 100 man korporaler och stamryttare. Den öfriga delen af bataljonen bildar tillsammans med inkalladt beväringsmanskap af 3:e, 4:e och 5:e klasserna bataljonens depot, derifrån fältsqvadronerna i mån af afgång skola hållas fulltaliga. Vid armåens försättande på den större krigsfoten böra 50 stamryttare och 150 man beväring, hvilka vid den mindre krigsfoten tillhört depoten, jemte nödigt befäl, bilda för hvarje bataljon 2 så kallade reserysqvadroner, afsedda att föröka det aktiva kavalleriets styrka. För att bilda den stora krigsfotens uepot uttages en del befäl och underbefäl från mindre krigsfoten jemte underbefal från fältsqvadronerna oth tvenne nya klasser inkallas, nemligen andra och sjunde klasserna. Skulle manskapsstyrkan ändå visa sig otillräcklig, måste krigsreserven anlitas. I atseende på lifgardet till häst, der endast 4 sqvadroner finnas och der dessa vid mobilisering skola bilda 4 fältsqvadroner, kan endast befäl och underbefäl aflemnas till depoten, hvarför dennas stam endast utgöres af s. k. reservkavallerister. Vid husarregementet Carl XV bildas, när den mindre krigsfoten mobiliseras, utaf dess 6 sqvadroner 4 fältsqvadroner, behöflig depot och en för högqvarteret väl behöflig ordonnanssdvadron, hvarjemte det vid öfvergång till den stora krigsfoten aflemnar befäl och stamryttare till de tvenne fältsqvadronerna. I afseende på Jemtlands hästjägarekår, så måste dess fältsqvadroner erhålla en mindre styrka än de öfriga, på det något beiäl, underbefäl och stam må kunna aflemnas till depot och reservsqvadroner. Vid hvarje sqvadron utses årligen ibland sådana afskedstagare, hvilka besitta för det afsedda ändamålet lämpliga egenskaper, ett bestämdt antal ryttare, hvilka emot en bestämd årlig ersättning, förbinda sig att under vissa år i rullorna qvarstå och att vid sådana tillfällen, då K. M:t förordnar nödigt mobilisera armåen eller delar deraf, vid kallelse genast inställa sig vid sina sqvadroner. Antalet af dessa reservkavallerister bestämmes till 10 per sqvadron, hvilket gör 470 för hela kavalletict. Reservkavalleristerna utgöra dels stam vid lepotoch reservsqvadroner, ingå dels i ordonhanssqvadronen, och bilda dels stam åt det talrika rossmanskapet, hvilket äfven tilldelas 6:te klassen if kavalleribeväringen. (Forts. Från England. (Bref till Handelstidningen). TaAndan 1 64