Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 februari 1869, sida 3

4600O01 — —ö satt taga sin tillflykt till öfversättningar ur sutländska ,,magasiner och revyer. Innehållet är i bög grad omvexlande; nära nog hvarje genre, som i vår rika kulturperiod anses lämplig för en tidskrift, är representerad der, om man undantager de mera abstrakt vetenskapliga. Historiska afhandlingar, reseskildringar, naturvetenskapliga soch filosofiska uppsatser i populär form, söfversigter af allmänna politiska tilldragelser, litteraturhistoriska artiklar, betraktelser öfver tidens vigtigaste frågor, nosqveller och poemer samt anmälningar af nytt inom den litterära verlden förekomma om hvarandra i ,,Norden och göra den underhållande för läsare och läsarinnor af olika smak och sinnesriktning. Fjerde bandet börjar med en utmärkt sintressant och upplysande afhandling af Hans Blom benämnd , Meddelelser af den slavonsk-russiske Oldbistoriek. Begreppen som den stora moskovitiska nationens och de öfriga slaviska folkstammarnes ursprung och barndomshistoria äro, i allmänhet taget, så dunkla, förvirrade och mot hvarandra stridande, att en skrift, sådan som den här intagna, hvilken hufvudsakligen består af utdrag ur professor Serger Soloviöfs för tio år sedan utgifna på de grundligaste forskningar haserade. Det ryska folkets historia måste vara egnad att ådraga sig både de lärdes och de bildningssökardes uppmärksamhet. Här förekommer ej blott en framställning utaf grunddragen af det ryska folkets tidigaste historia, utan ätven en skildring af dess lefnadssätt och kulturförhållanden under de århundraden, då patriarkalsystemet ännu var förherrskande hos det, och sjelfva herraväldet öfver de löst förbundna stammarna berodde på dettas princip. Af A. S. Guldberg förekomma , Reiseerindringer. III. En Aften i Grand Opera, der man får till lifs innehållet af balletten La Maschera — ett referat som upptager icke mindre än 12 sidor. Sedan följer .Fotografier af I. Schultze — en uppsats innehållande många pikanta och träffande iakttagelser rörande den rådande vurmen för fotografier. En del, Nygraeske Folkesangek, öfversatta af G. A. Krohg, utmärka sig genom enkelhet och kraft samt isynnerhet genom ett brinnande hat till turkarna, men någon egentlig inspiration eller högre skaldebegåfning, liknande de, som gjort det gamla Greklands skalder odödliga, förekommer icke i dessa slaviskthelleniska folkvisor. ,,Lidt om det gamle Aegypten är en underhållande och sakrik uppsats, hufvudsakligen grundad på de upptäckter och iakttagelser, som Lepsins och Brugsch gjort. , Minder fra Hitterdal är en serie af skizzer ur det norska folklifvet af Joh. Flood, som kan läsas med intresse ej blott för dess novellistiska värde utan äfven för det ljus, som den sprider öfver den norska allmogens seder, verldsåskådning och karakter — något som äfven kan sägas om ,Pa Sietreu af författaren till ,,Fra IIavkanten. Min förste Udflugt som IIUslorer, en skizz af C. B., är en obetydlighet, som åtminstone har förtjensten af ett ledigt framställningssätt. Blandede Bidrag til den norske Bondestands IIistorie at L. Daac är en uppsats innehållande utdrag ur äldre otryckta skrifter, som lemna upplysningar om den norska allmogens seder, nationalkarakter, kulturutveckling, språk etc. Den lilla uppsatsen , Bidrag til Menneskets Kulturhistorie under Istiden innehåller märkliga meddelanden om ett fynd i en torfmosse, som ligger mellan floden Schussan, hvilken faller ut i Bodensjön och floden Feder, som faller ut i Donau. Detta fynd bestod nemligen af ben utaf djur, som slagtats och förtärts af menniskor, kol, aska, spår af brandoch skorstenshällar, svärtade af rök, äfvensom en mängd knifvar, piloch lansspetsar af sten. Nu ha ,de lärde funnit, att i denna mosse funnos samma slag af mossor, som växa vid snögränsen, och att de slagtade djuren tillhört det slag, som endast lefver i polartrakter samt draga deraf den slutsatsen, att menniskor lefvat under istiden och uppnått den grad af kultur, som de funna verktygen antyda. Kort philosophisk Udsigt over Udödelighedsproblemet af D:r E. F. B. Horn är en ganska intressant historik öfver det sätt, hvarpå den vigtigasto af alla frågor uppfattats af tänkarne under tidens lopp. Fonden på Helgeland4 är ett skaldestycke öfver ett fornnordiskt ämne, som förekommer oss något matt och längt utspunnet. Mera poesi finna vi uti det lilla lyriska stycket ,IEn Vinternatt. Uppmärksamhet förtjenar uppsatsen ,,Om Befolkningen i Finnmarken?, af den aflidne, under lifstiden i Finnmarken verksamme presten Stockfleth, då den innehåller vigga upplysningar om lappar nes seder och karaktersdrag. De som vilja ha reda på Eleatern Zenos Beviser for at der ikke gives nogen Mangfoldighed, kunna få det genom en här införd uppsats af E. F. B. Hoa. ,Skitzer fra Badelivet paa Grefsen af H. Schultze äro ledigt skvifna och röja god iakttagelseförmåga. Jens Colstrup en norsk Baahuslening af L. Daae är en väl skrifven biografi af den ej blott för sin varma och ocgennyttiga patriotism, utan äfven för sin presterliga verksamhet berömde Colstrup, som ej kunde finna sig i det svenska herraväldet öfver den gamla norska provinsen Bohuslän. Den mexikanske Keiserdommes Oprettelse og Fald af löjtnant Juel är den inutaste och vigtigaste af de afhand