Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 februari 1869, sida 4

Blandade ämnen. Norsk kulspruta. I norska tidningen ,Gjengangeren har en officer meddelat en berättelse om en nyligen i närvaro af flera officerare och andra sakkunniga män företagen profskjutning med den af verkmästaren Steenstrup uppfunna kulspruta, som nu erhållit några förbättringar. På ön voro 4 bojar, hvilka hvardera öfver vattenytan visade en yta af S tum i fyrkant, utlagda på 200, 400, 600 och 1,000 alnars åsständ från skjutplatsen. Man sköt dock blott på n:s I, 2 och 4, medan n:r 3 i anseende till belägenheten och bei var svår att se. På alla dessa afstånd pesanns träffsäkerheten särdeles stor. Vid sigtningen och synnerligen efter några profskott visade sig vapnet vara så välriktadt, att alla kulorna slogo ned i omedelbar närhet af bojen och så godtsom på samma ställe. Vid snabbskjutning med 100—120 skott i minuten nedföll hvarje följande kula något litet längre bort än den föregående, medan riktningen visade sig fullkomligt bibehållen. Till slut företogs, utan att man förändrade hjulens ställning, endast genom att vrida pansaret med pihorna åt sidan, en sprutning af kulor öfver en större yta. Derigenom utsändes öfver en sector med radie af skottvidden och en vinkel på 20 till 30 grader ett kulregn med en hastighet af ungefär 2 skott i sekunden. Man kan således, menar 6jengangeren, på 200 alnars afstånd utan att röra hjulen nedskjuta en frontlinia på 100 man. Kulsprutans inrättning är följande: Ett vertikalt jernpansar, som hvilar på 2 lätta jernbjul, skyddar fullkomligt den man, som skjuter, mot reffelskott, asskjutna på 10 —20 alnare afstånd. Genom pansaret framsticka 4 parallela pipor om 4 kaliber. Bakom piporna är anbragt en kammare, som innesluter mekanismen, hvilken genom en vef bringar patronerna in i piporna, afskjuter dem och kastar den begagnade patronhylsan ned i en säck, hvilken är fästad vid kammarens bottenplåt. Sigtningen sker antingen genom hål i pansaret, så borrade, att en inträngande kulsplittra kastas åt sidan utan att träffa den sigtande, eller genom ett vinkelrör med spegel och filament. Sprutan kan serveras af en man, men fordrar på ojemn terräng två, En trä-fregatts historia. Engoiska tidskritten ,,Engineering för den 15 Januari innehåller följande notis: Den timmerbyggda opansrade skruffregatten ,Sutlejs maskiner blifva nu i Portsmouth urtagna, hvarefter skeppet skall söndertagas. Det är icke längre sedan än Oktober 1860, som detta fartyg såsom nybyggdt aflade sitt första snubbseglingsprof, med i medeltal fullt 13 knops fart. Det ansågs då såsom ett af de vackraste och snabbaste sartyg som flöt på sjön; nu gitver det blott ett slående exempel på ovaraktigheten och dyrbarheten af krigsskepp af trä. Den franska nordpolsexpeditionen. IJanuarihäftet af V. Malte-Bruns Annales des voyages meddelas att Gustave Lambert, som står i spetsen för den påtankta franska expeditionen till nordpolen, redan har insamlat omkring 250,000 franes för detta ändamål, hvartill kommer en s:ma af 10,000 francs, som prins Napoleon skänkt. Emellertid anser Lambert, som med outtröttlig ifr arbetar på att sätta expeditionen i verket, sig ke knnna göra detta med mindre än 600 000 francs. — Det intressanta häftet innehåller dessutom en artikel af afl. Anton Smidt: ,.La mer autour du Danemark samt en skildring af den svenska Spetsbergsexpeditionen ar J. M. Kramer. En jagthistoria. Från Floda station i södra vestergötland skrifves till , Nerikes Allehanda Då godståget den 26 Januari passerade linien mellan Floda och Norsesund, varseblef man en har som kom än kilande tvärs öfver banan, förföljd af en stor ri Den stackars Jösse flyktade ut på den isbelagda sjön, eftersatt af den grymme Mickel. Jagten tycktes lida mot sitt slut, då haren kom tram till en vråk, som stängde hans väg. Faran sporrade honom till en yttersta ansträngniag, och han var nog lycklig att kunna hoppa ver svalget. Men räfven hade ej samma tur: då han tog sitt skult öfver råken, slant han och föll ,,bums i lkcanalen. Gen medan han sträfvade att komma upp på isen, hann haren långt bort u: hans åsvn.