En kort, men temligen pikant debatt uppstod rörande remissen af en motion om biskopsembetenas indragning, i det några talare påyrkade remiss till konstitutions-, andra till lagutskottet. Den sednare meningen segrade, hufvudsakligen på den grund, att man icke ville medgifva denna sak vara af grundlags natur. I första kammaren egde en kort debatt rum rörande hr Hallenborgs motion om ändring i tryckfrihetslagen. Af största intresse var der h. excellens friherre De Geers yttrande, hvari han bland annat påpekade den skillnad som existerar mellan tryckfrihetsmåls afdömande i vårt land och jurydomar i andra länder. Här yttrar sig juryn blott om sakens brottslighet eller icke-brottslighet. Der yttrar sig juryn om personens brottslighet. Att öfverlemna åt Juryn att döma äfven rörande personen, eller gerningsmannen, vore alltså en ny sida af saken. I öfrigt betonade h. exc. den svårighet, som möter att lagstifta på detta område. Att frågan om ändring i vår tryckfrihetslag kommer att blifva af framstående vigt vid denna riksdag, lider intet tvifvel, enär en mängd varma vänner af tryckfriheten med bedröfvelse ser de grofva missbruk, som: bedrifvas på detta område, och det uppenbara hån af alla rättsbegrepp, som ligger i ansvaringssystemet.