af sina landsmän, med den påföljd, att!: ban ligger för döden. ENGLAND. S Som man torde påminna sig, har det il! engelska pressen varit mycker tal om att! till Spanien afträda Gibraltar mot det, att England skule erhålla det gentemot liggande Ceuta. En insändare till ,,Times: råder publiken att afsluta denna diskussion och yttrar af denna anledning: ,Vidl. tvenne tilltällen har England på sednare tider örvånat verlden och praktiskt gendrifvit den gängse beskyllningen för s vau efter utvidgning. land afstod de Joniska darne och qvarlemnade i Abyssinien icke en enda soldat. Det finnes många personer i Europa, specielt i Frankrike, som ännu icke rätt kommit sig efter den förvåning, som denna utomordentliga sjelfförnekelse väckte hos dem. Det finnes troligen äfven andra, som antaga, att en engelsk minister (lord Russel) bortgaf Joniska öarne under ett öfvergående anfall af stilla vanvett, eller att det ligger djupt dolda, slipade planer till grund för detta oförklarliga handlingssätt af , det perfida Albion. I England är man dock högst belåten med att hafva blifvit qvitt jonierna och är öfvertygad om, att man icke hade rätt mycket att skörda i Abyssinien. Men att uppgifva Gibraltar skulle vara någonting helt annat. Utlandet skulle uppfatta detta som en handling af fullständig förryckthet, öfver hvilken spaniorerna skulle vara de första att göra sig lustiga. Och om ett europeiskt krig derefter utbröt, skulle vi troligen få riktiga anledningar att harmas öfver en uppoffring å la Don Quijote, hvilken ingen bedt oss göra. Lord Francis Russel, sjunde sonen af den sjette hertigen utaf Bedford och bror till den nuvarande earl Russel, dog för omkring en vecka sedan efter en långvarig sjukdom. Född år 1808, gifte han sig 1844 med enda dottren till den för kort tid sedan aflidne rektorn i Doddington, Algernon Peyton. Lord Francis Russel hade tjenat vid flottan, men lemnat tjensten redan innan han der hunnit någon högre grad. Parlamentet skall sammanträda den 16 dennes. GREKLAND. Man har af ett telegram erfarit, att hela kabinettet Bulgaris-Delyannis inlemnat sin afskedsansökan. I en korrespondens från Athen af den 30 Januari heter det, att ministrarne voro delade i tvenne partier, i det ministerpresidenten Bulgaris, marinministern Canaris och justitizeministern Barboglis voro stämda för krig, under det utrikesministern Delyannis tillika med finansministern Valaoritisjoch krigsministern Spiro Milio voro för ett ovilkorligt bifall till konferensens deklaration. Kultusministern Mauromichalis sades intaga en medlande ställning emellan de begge partierna. Ett telegram från Berlin till ,, Weserzeitung meddelar, att konung Georgs rådgifvare hade framställt åtskilliga vilkor för sitt bifall till deklarationen, bland annat det, att Porten skulle taga första steget för återställandet af den diplomatiska förbindelsen. I ett meddelande från Athen till den mycket anti-grekiskt sinnade ,,Augsb. allg. Zeit. omtalas den kärlek, som grekiska folket just under denna oroliga tid lägger i dagen för det nya konungaparet. Det heter i detta meddelande: , Efter det högtidliga Te Deum på nyårsdagen 1 kathedralkyrkan, vid hvilket tillfälle metropoliten Theophil fungerade med sin hela personal af högre prester, blef konungaparet, och specielt drottningen, hvilkens välgörenhet och milda, jemna sinnelag vunnit allas hjertan, helsadt med den varmaste enthusiasm, som gaf sig luft i långa, uthållande Zulu--rop. TURKIET. I den franska ,Patrie läses: , Vi erfara af depescher från Konstantinopel, att den första turkiska armåkåren intagit position på venstra sidan af Volobugten på ringa afstånd från Pharsalus-slätten och nära vid Zeitoin. Den 24,000 man starka armåen består af elittrupper; den har ett mycket godt artilleri och stora krigsförråder. Enär den är helt och hållet mobil, skall den, om Turkiet ser sig nödsakadt att börja krig, besätta Zeitoin och rycka mot Athen, hvartill denna armekår skulle hinna på fyra eller fem dagar. AMERIKA. Den sista ankomna brasilianska posten lemnar närmare upplysningar om de sednaste tilldragelserna på krigsskådeplatsen i Paraguay. Striden började den 215December dermed att brasilianarne stormade paraguiternos förskansningar på Lomas Valentinos höjder, 8 mil från Viletta. Verken voro försvarade af 7,000 man med