UDdubLCIIDDUH ÖIII IUDC. Då nu öfverjägaren Lind afgått till annat län och Holmblad ur tiden. hoppas man här, att trakasserierna i Lappmarken skola taga ett önskligt slut, sedan dessa verktyg ej mera äro att tillgå. Blandade ämnen. Vulkaniska utbrott. Att jordbäfningarne, som 1867 och 1868 först hemsökte den vestra deJen af vårt jordklot (det vestra Sydamerika, Vestindien, Kalifornien), under den sednare tiden slyttats längre mot öster, i det man så väl från Pergien som Indien berättar om häftiga jordstötar och jordskalf, torde måhända vara bekant. Men hvad som neppeligen förr är omtaladt eller bekant är, att det tyckes, som de södra polarländerna, som äro föga undersökta till följd af sitt kalla och etillgängliga klimat, äro föremål för dylika fenomen. Af annotationerna på ett engelskt fartyg, som passerade Cap Horn i Oktober förlidet år, framgår nemligen, att man den 73 Oktober på omkring 579 8. Br. fick sigte på en mängd isberg, af hvilka sex voro mellan 60 och 300 fot höga och 1 till 4 eng. mil i omfång. De låo i S.0. och S. V. riktning, tycktes stå på grund och voro betäckta med vulkanisk aska, sannolikt till följd af ett utbrott. Då de på grund af den grå färgen icke voro synliga om natten, förrän man kom dem ganska nära, voro de ganska farliga för fartyget. Detta tyder, såsom sagdt, på vulkaniska utbrott på kontinenten vid sydpolen; ty de isberg, som visa sig vid Cap Horn, härstamma derifrån och hafva antingen på sjeltva landet eller helt nära detsamma blifvit betäckta med denna aska. Detta fenomen förefaller intressant och är så till vida lugnande, som deraf synes, att oregelmessigheten i jordens inre sprides, fördelas och neutraliseras, hvarigenom man kan hoppas, att jemvigten skall återställas. Stjerneldska slägtens ättledning. Vid excellensen Stjernelds död uppgafs af Aftonbladet att den aflidne var den siste manlige ättlingen af Wasa-huset. Denna uppgift vederlades då af en annan tidning och gaf anledning till något polemik. Frågan har nu blifvit ganska fullständigt och tillfredsställande utredd i en artikel i Ny Illustrerad Tidning n:o 2, hvari författaren visar, att berättelsen icke förtjenar något afseende och på intet sätt uthärdar den historiska kritikens belysning, utan står i full motsägelse mot flerfaldiga, på tillförlitliga dokumenter stödda historiska fakta. Remingtongeväret, skrifver Times pariserkorrespondent, kommer, ester hvad man i militäriska kretsar tror sig veta, snart att införas i franska armån i stället för Chassepotgeväret. Den nya officiella fr nska tidningen berättar om försök, som blifvit anställda för jemförelse emellan de olika sorters gevär, som nu äro införda i armåerna, och anför följan e resultater: Det preussiska tändnålsgeväret skjuter 12 skott i minuten, Chassepotgeväret 11, Sniders 10, Remingtons 14, Peabodys 13, Vänzl. (i Österrike) 10, Werndls (dersammastädes) 12 och Winchester repeterrefflor (i Förenta Staterna) 19. Alexander Newskys strandning. På Harboöre kyrkogård skall, säger Holsterbro Avis, snart uppresas ett monument med följande inskrift: Härunder hvilar stoftet af underofficeren Odingoff och matroserna Schiloff och Poliakoff, hvilka omkommo vid kejserliga ryska fregattens ,, Alexander Nevskysstrandning den 25 September 1868. De vågade sina lif för att rädda andra menniskor. Frid öfver dem i Guds namn! Monumentet, hvilket är vackert utfördt i Julius Herskinds stenhuggar-verkstad i Aarhus, består af en Bremersandsten med marmorkors. I stenen har man anbringat en marmorplåt med ofvanstående inskription, öfver hvilken man uthuggit ett ankar Danska velocipeder. Den engelska principen ,tid är pengar, har, säger Berlingske Tidende, blifvit kosmopolitisk, och hvarje medel att bespara tid kan vänta derför att hastigt komma till samma ära. Nu finns intet mer tidsbesparande än hastiga fortskaffningsmedel, och nya uppfinningar på detta område hafva derför också utsigt att med den största möjliga hastighet erhålla den största utbredning. Detta fenomen upplefva vi nu med de såkallade velocipederna. Efter jernbanornas uppfinning ha många försök blifvit gjorda att åstadkomma en motsvarande hastig befordring på de allmänna landsvägarne utan den kostsamma apparaten af skenor etc. Intet af dessa försök har fullkomligt lyckats, och de många olika slagen landsvägslokomotiver etc. hafva visat I sig mer eller mindre opraktiska och oanvändbara. Man har derför lemnat ångkraften åsido och återvändt till ett system, som icke är så särdeles nytt, och hvars första produkt voro de på sin tid bekanta dressinerna. De voro emellertid icke ån-damålsenliga, emedan det var tröttande att nyttja dem, och den fördel i hastighet, man derigenom j uppnådde, icke var tillräcklig i förhållande dertill. Senare öfvergick man till en ny form, det första slaget yelocipeder, som voro på tre hjul, ett framför och två bak. Det var redan ett stort framsteg, i det arbetet härvid icke var ansträngande, och hastigheten redan betydlig, men de voro icke praktiska, emedan de två bakhjulen gjorde det omöjligt att använda dem på andra än alldeles jemna vägar, i det den minsta ojemnhet lätt förorsakade en vältning — och på stengata voro de af detta skäl så godt som alldeles oanvändbara. Upptinningen måste förbättras, Detta har nu skett, och det så grundligt, att uppgiften kan sägas i allt väsentligt vara löst. Det är en fransk firma, som har äran af denna uppfinning, som egentligen består deri att bakhjulen äro sammanslagna till ett, så att de moderna velocipederna äro på två hjul, ett större framför och ett mindre bak. Ryttaren har sin plats på en mellan begge anbragt sadel och rör maskinen framåt genom att trampa på två på framhjulet anbragta pedaler. Den hastighet, som vinnes genom den, är mycket betydlig, i det man kan bringa den att tillryggalägga 2—3 mil i timmen, och de dermed förbundna ansträngningarne äro icke större än den, som är förbunden med den vanliga gående rörelsen. Med tillbjelp af ett på feambjulet anbragt handtag kan velocipeden styras i hvilken riktning som helst, och likaledes är den försedd med en bromsningsapparat till begagnande under farten utför backe och så inrättad, att man äfven, såsom det heter på ryttarspråket, kan ,parera på stället. Man behötver icke vara utrustad med någon särskild egenskap eller skicklighet för att begagna de nya maskinerna, utan blott en kortare tids öfning är tillräcklig för att sätta de fistta i stånd att sköta dem. Nyligen hade vi tllkatle att öfvervara några prof, som anställdes med velocipeder, förfärdigade af hrr Löwener . Co., till utseendet lika eleganta och solida som de franska och något billigare. Några unga män, som under kort tid öfvat sig på maskinerna, tillryggalade med säkerhet och hastighet vägen härifrån till Constantia och tillbaka igen, och flera af de närva rande, som för första gången pröfvade maskinerna, kunde nästan strax begagna dem. Velocipedernas ändamålsenlighet och anv ändbarhet bar redan skaffat dem stor utbredning både i och utom Europa, och det skall säkert icke dröja länge, förrän de äfven blifva populära hos oss icke blott till förjustelse, utan också till verkligt gagn. I sistnämnda hänseende skall måhända redan den närmaste framtiden medföra ett talande vittnesbörd, då det är tal om att förse buden vid det nya Iandpostväsendet. som på försök kommer att inrättas här på Seland, med velocipeder. Det är utan fråga, att ju ett sådant föranstaltande skall 28 ASang 41 — OM —— — —— — 1 — —0 — 8 1 f ( 1 f