UTRIKES. TYSKLAND. I Preussens deputeradekammare har den 28 Januari ett förslag af Kardorjf kommit till förhandling, som på grund af dess vigt redan i längre tid sysselsatt den nordtyska pressen. Frågan gäller en genomgripande förändring i den preussiska representationen, för att tillvägabringa ett bättre ordnadt och mera organiskt förhållande mellan den preussiska landtdagen och nordtyska parlamentet. Regeringen har nemligen förelagt landtdagen ett förslag till vissa förändringar i indelningen af valkretsarne till deputeradekammaren. Det national-liberala partiet, till hvilket Kardorff hörer, tror sig häruti se ett tecken till, att regeringen betraktar det nuvarande förhållandet mellan landtdagen och parlamentet såsom definitift ordnadt och endast vill genomföra några mindre betydliga förändringar i vallagen. Det är mot denna uppfattning af saken, som Kardorff riktat sitt förslag. Han uppmanar deputeradekammaren att förkasta regeringsförslaget, enär ,det nuvarande förhållandet omöjligen kan vara annat än provisoriskt. Deremot skall deputeradekammaren anmoda regeringen om att till nästa session låta utarbeta och förelägga en ny organisation för deputeradekammaren, hvarigenom den med afseende på valvilkor, valkretsar och deputerades antal bringas i öfverensstämmelse med parlamentet och säftes i direkt förbindelse med denna församling. Hittills ha landtdag och parlament bestått sjelfständigt vid sidan af hvarandra utan någon annan förpindelse än den, som enligt förhållandena framkomma derigenom, att de flesta och mest inflytelserika landtdagsmedlemmarne tillika äro medlemmar af parlamentet, samt att ganska många föremål komma till behandling i begge församlingarne. Men redan år 1867 — kort efter nordtyska parlamentets öppnande — fästades uppmärksamheten på, att fördelningen af den lagstiftande makten mellan de begge nämnda församlingarne var oklar och nödvändigt måste leda till tvist om myndighetsområdet. Af regeringens särskilta departementer är t. ex. kontrollen öfver krigsväsendet och de utländska angelägenheterna förlagd till parlamentet, hvilket — som kändt är — är sammansatt genom direkta val, under det de andra departementen till största delen sortera under landtdagen, som är baserad på klassval eller konglig utnämning. ,Det är öfverflödigt — säger historikern Treilschke i ,Preuss. Jahrbächer för Januari — att återupprepa de hundra gånger framställda klagomålen: huru de tvenne representationerna oupphörligt trampa hvarandra på hälarne; huru den preussiska landtdagen vid hvarje steg måste fästa afseende vid förhandlingarne i parlamentet, oaktadt mar der endast känner till dessa förhandlingar genom tidningar eller mundtliga berättel ser; huru hvarken den ena eller andra församlingen har en fullständig regering att förhandla med, en fullständig budget att diskutera, o. s. v. Lösningen af denne invecklade dualism och åstadkommande af ett enklare statsrättsligt maskineri bli endast möjligt derigenom, att man söke sammansmälta begge institutionerna til en och gifver nordtyska parlamentet er vidsträcktare verkningskrets än landtdagen Det är nödvändigt, att valen till begge företagas efter en och samma vallag, nem ligen genom direkta val; då nordtysk