Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 januari 1869, sida 2

den späda klöfvern. När och sjerran från byarne ljöd slamret af de flitiga linskäktarne, än dämpadt, än tydligare. Stjernorna gnistrade och månen var nära sin uppgång. Likt en hetsad räf ilade Reiber på den slingrande vägen, dit han lofvat infinna sig. Förbrytaren är syndens slaf, hon piskar honom allt längre och längre framåt. Svetten rann från kuskens panna, hans blickar voro riktade framåt. Lätt och smidigt följde jägaren och skolmästaren hans spår. — — — Plika långt aflägsen från riddargodset Hainfeld och byn bliesow, samt bildande en nästan liksidig trehörning med dessa, ligger Haidekrug nära chaussön. Från dessa båda första ställen föra landsvägar till Ilaidekrug, bvilka der förena sig med chaussen och fortsättas genom denna. Haidekrugs (Iledkrogens) namn och hufvudbyggnad härstamma synbarligen från en tid, då ödsliga hedar i stället för bördiga fält omgåfvo gården och, i stället för den jemna chausscn, en obanad stig slingrade sig der förbi, hvilken icke ens hade rykte för att vara säker. Dessa tider äro längesedan förbi; historien om Haidekrugs bebyggande och dess första innevånare är höljd i ogenomträngligt mörker. Iufvudbyggnadens massiva gråstensmurar äro hvitrappade, och i stället för det fordna halmtaket ser man nu ett prydligt tegeltak. De små fönsteröppningarne hafva blifvit ersatta af stora fönsterlufter, och på ruinerna af de förra lerskjulen resa sig nu ståtliga stall och lador af tegelsten. Korteligen, Haidekrug visar icke blott i sitt yttre karakteren af ctt