——— — — för slug att ta någon annan riktning än den han uppgifvit, svarade Herzbusch bestämdt. — Du vet, att om någon från gården sett honom, kunde han ej ett ögonblick betvifla sitt mål. För att inte väcka misstankar skulle han antingen ha väntat till mörkrets inbrott, eller tagit omvägen förbi sin systers hus. — Anfäkta! Hvem ha vi här? afbröt Herzbusch sina förklaringar, då han plötsligt urskiljde ryttaren, som redan hade uppnått skogsbrynets glesa ungträd.