mentes musikkår, som ock allmänna sångförenir gen benäget lofvat sitt biträde, hvilket löfte på ef utmärkt sätt fylläes. Omvexlande mellan musik och sångnummer hölls stämningen lifvad, dels ge nom ett föredrag af hr C. W. Collander, om ko rallerna, illustreradt med förevisning af åtskillig prof på dessa smådjurs beundransvärda byggnads onst, dels genom uppläsande af ett par poeme och förerisande af en särdeles intressant appara för åstadkommande af ,,optisk synvilla. Den lifvade sammankomsten, hvilken väl snar torde komma att efterföljas af likartade, afslutade ungefär half 10 e. m. — Statens jernvägstrasik år 1867 Trafikstyrelsens berättelse derom har m af trycket utkommit och utgör ett diger häfte af 100 sidor stor qvart jemte åtföl. Jande karta öfver Sverges jernvägar, ocl meddela vi ur densamma efter Dag. Nyh följande korta notiser: Under nämnda år öppnades den 11 Oktober linien Arvika -Charlottenberg af 3,2 mils längd, så at! vid årets slut var af statens jernvägar för allmän trafik tillgänglig en sammanräknad längd af 100,7 mil och af enskilda jernvägar, som stå i oasbrutet samband med stambanorna, 41,45 mil. Sammanräknade anslagsbeloppet för stambanorna uppgick till 82,201,000, hvartörutan af trafikmedlen dertill användts 5,068,116 rdr 27 öre. Totala byggnadskostnaden, utom för Arvika-banan, utgjorde, fördelad på banmil, 860,620 rdr 39 öre. Nettobehållningen af statens samtliga jernvägar, som år 1867 uppgick till 2,366,150 rdr 26 öre, mot 2,054,712 rdr 21 öre år 1866, utpjorde, fördelad på banmil, 2,797 procent af totala byggnadskapitalet, hvaremot vissa sträckor gåfvo mycket olika afkastning, såsom den mellan Falköping och Göteborg ända till 5,5s2 procent, under det att den mellan Arvika och norska gränsen lemnade en förlust af 1,275 procent. Vidare hade 1,294,498 rdr 32 öre användts till anskaflande af ny rörelsemateriel, hvaraf från inhemska verkstäder tagits för 837,075 rdr 50 öre och från utländska för 457,422 rdr 82 öre. Inkomsten af passageraretrafiken pr banmil, som år 1865 uppgick till det högsta dittills uppnådda belopp eller 29,093 rdr 85 öre, men följande året något minskats, hade år 1867 ytterligare nedgått till 26,780 rdr 45 öre, hvaremot godstrafiken pr banmil, som alltjemt varit i oatbrutet stigande, uppgått till 33,076 rdr 39 öre mot 29,255 rdr 48 öre år 1866. Af alla de transporterade varorna utsjorde slutligen i hela tal skogseffekter 30, spanmål 18 samt jern och stål 11 procent. — Myntreformen. Le Moniteur universel meddelar följande: , Myntkommissionen, hvari åtskilliga finansiella och ekonomiska notabiliteter äro församlade, nemligen hrr de Parieu, Dumas, Rouland, de Laveny, Wolowski, Michel Chevalier, Busson-Billant m. fl., har, af finansministern Magne anmodad att fortsätta sina undersökningar i fråga om myntfoten, den 8 Januari hållit sin åttonde session i statsrådet. Man försäkrar, att kommissionen förklarat sig för antagandet af en exklusif guldstandard, åtminstone beträffande cirkulationen inom landet och myntenheten. Kommissionen sysselsätter sig med undersökningen af denna princips företräden med hänsyn till den franska utrikeshandelns intressen. Man tror, att det efter denna senaste rådplägning blott skall återstå kommissionen att undersöka vissa detaljer, särskildt huruvida de prägade 25-francs-styckena, hvaraf hr Dumas framlagt några prof, synas ändamålsenliga. En kommissionen meddelad skrifvelse från en svensk deputerad försäkrar, att Sverge skall prägla myntstycken å 25 francs, så snart Frankrike ger föredömet dertill. Detta från oss så a na, men af uppYsta idåer ledda land har redan utgivit guldmyat å 10 francs, hvilka med beteckningen af detta värde på franska språket bära namnet Carolin. Man ser, att med våra penningtyper äfven några ord af vårt språk spridas till de länder, hvilka antaga le principer för myntenheten, som uppstäldes vid den munesvärda internationella konferensen 18