Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 januari 1869, sida 1

mig alls, om utom i småsaker ingen opposition skall förekomma i nästa session. Mun är nöjd i allmänhet, och detta är ett godt tecken; dessutom synas affärsförhålsandena derigenom vinna, alldenstund räntan stiger med hvarje das. London är, säsom bekant, centralpunkten för verldens penningmarknad och man har svårt att föreställa sig, huru mycket här dagligen omsättes. Den uppsjö at penningar, som enligt många i politiken bevandrade personers förutsägelse skulle inträffa före 1866, gaf anledning till en hel hop företag af mer och mindre tvifvelaktig beskaflenhet, och följden blef on fullkomlig panic för allt hvad företag hette. , Allt ramlade och då det stora huset Overend, Gourney Co, som åtnjöt ett förtroende, mätande sig med engelska bankens, stoppade 1866, så var allt i virrvarr. Man har nu hunnit lugna sig; ännu har väl ej det fulla förtroendet kommit tillbaka, men nu tyckes man emellertid vilja ,göra något, för att tala på köpmansspråket. Dock, den stackars firman Overend, Gourney Co. börjar nu få slita ondt, ty en kriminalprocess är öppnad mot åtskilliga dess direktörer för medvetande om brottsliga företag att lura oskyldiga menniskor att betala deras förra förluster. Processen är af sådan vigt, att den följes med det största intresse, men är ännu så litet avancerad, att jag ej kan säga annat, än att den pågår och af mig följes med uppmärksamhet, emedan det rörer så ömtåliga förhållanden äfven i vårt fosterland. Tisdagen efter Jul samlades en hel del skandinaver på Cannonstreet stationhousehotellet, ett af de elegantaste i Londons för att medelst en festmåltid fira kronprinsens af Danmark förlofning med vår Lorisa. Ministrarne voro de enda gästerna: tal vankades i öfverflöd. Skandinarer finnas många i detta ,Babylons Något samlif dem emellan förspörjes just icke; dock har man på sednare tider börjat sörja för den lekamliga vården af sådane landsmän, som på ett eller annat sätt här insjuknat af mindre åkommor, ej föranledande till vård å hospital. Hittills måste man i sådane fall begagna en hop qvacksalvare, hvaraf här finnas så oändligt många i form af dels så kallade apotekare och dels läkare, såvida man ej ville anlita de dyrare examinerade läkarne, som tarera ett pund besöket. Ifrågavande qvacksalvare gjorde mycket ondt, och, då nu tusentals nordboer besöka denna hamn, kom man på den goda tanken att inrätta ett ordentligt apotek enligt ,våra principer. Det kallas , Skandinaviska Apoteket och är beläget så, att det är på det enklaste sätt tillgängligt från alla dockorne, hvarest de flesta fartyg ligga. Föreståndaren är herr Sergieff (en finne) med fullständig farmaceutisk examen, och derföre skötes apoteket på samma vis som hos oss och tillhör ej detta, humbug business, som blomstrar här. Goda medikamenter, beredda enligt svenska farmakopen, serveras, och derigenom har detta etablissement redan vunnit stort förtroende. De mera respektabla apotekarne här i staden äro associerade med en doktor, som vanligtvis bor på platsen. Herr Sergieff har ock iakttagit denna sed samt lyckats tillegna sig en examinerad norsk oktor, herr O. Sommersbield, som dessutom för att vara fullt kompetent har tagit fullständig engelsk läkare-examen, förutom hvilken ingen numera bär får praktisera. En vänlig, tillgänglig ung man, vinner han dagligen mer och mer förtroende. En person, om sjuk, önskar naturligtvis helst att kunna samspråka med sin bjelpare; huru angenämt är det icke då att finna en, som talar liknande eller samma språk — det är halfva boten. Vi se således, att den nordiska kolonien börjar koagulera och bilda sig till något kompakt. Vi hafva svensk-norsk kyrka, med två pastorer, en svensk och en norsk. Vi hafva en klockare, som kan sjunga, ty han har varit medlem af natursångarne. Vi hafva svensk kyrkogård. Vi hafva sjukkassa. Vi hafva snart nog en utvidgad nordisk förening. Nordisk middag är gifven. Vi hafva skandinaviskt Hotel m. m., hvarom mera framdeles. Förlidet år pågick här en process, som väckte mycken uppmärksamhet. Jag har nämnt derom samt lofvade återkomma medan jag hade något pikant att berätta. Den rörde den nu verldsbekanta madame Rachel, som utgaf sig för att kunna ,, mot kontant erkänsla göra en hvar ,beautiful for ever-. Hon pungslog en gammal giftassjuk käring på 40,000 p.st., blet stämd, häktad och dömd till fem års straffarbete, men sökte hos inrikesministern upphäfvande af domen, emedan hon dels ej var dömd vid rätt forum, dels fel funnos mot domaren. Hennes ansökan beviljades och hon fick tillätelse att få blifva på fri sob mot borgen af 2,000 p. st, tills sessionerna började. Det var under dessa som jag väntade höra det, som skulle och kanske kommer i dagen af synnerligt pikant form och bidragande till upplysningarne om Londons mysterier. Men hvad som skedde och låg så nära till hands att vänta var, att madame Rachel, från hvilken man ej tagit de röfvade 40,000 p. st., lät borgesmännen förlora de 2,000 pund, som naturligtvis voro deponerade af hennes egna medel. och tor till ..schappen, hvadan