Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 januari 1869, sida 3

Bessemers medtäslare. (Ur Dagl. Alleh:a.) ÅAÅ Då Bessemer uppkastade sitt förslag att förvandla tackjern till stål. kunde han visst icke föreställa sig, att detta skulle gifva anledning till en ny industri. Den framgång hans uppfinning lyekats tillvinna sig, lemnar oss ett vittnesbörd om, hvilket storverk kan uträttas, då företagsamhet paras med ihärdighet. När man öfverskådar den mängd af stålverk, som på grund af Bessemerg uppfinning blifvit anlagda i många länder, måste man erkänna, att en dylik industriel företeelse är nästan exempellös. Men just när Bessemer börjar vinna ett allt större insteg, uppstår i Frankrike en medtaflare, Martin, som hotar att nedgöra honom. Det är icke första gången som franska snillet uppträder till ärofull täflan gent emot engelsk utbållighet. Den strid, som nu förestår mellan Bessemer och Martin, kommer att utkämpas i alla länder, hvilka tillegnat sig den förres metod. Det faller af sig sjelft, att äfven vi icke kunna förhålla oss overksamma härvid. Lätom oss derför undersöka stridsfältet, på det att vi måtte bilda oss en föreställning om, hvilkendera af de täflande har mesta utsigten att blifva segervinnare. Sedan den 11 Juni 1867 är ett stålverk, etter Martins metod, i full gång hos hrr Perdie i Franrike. — Ur hvarje ugn erhålles dagligen 170 svenska centner; således belöper sig årliga tillverkningen till omkring 50,000 centner gjutstål pr ugn. Det mål, som Martin sökt uppnå, har varit att ersätta degeln med flammugnen. Före honom hafva flera trädt på samma väg, men ingen har hunnit målet. Martins tramgång grundar sig dels på användandet af Siemens ugn och dels på tillsatsen af en passande slagg. Hela anläggningen, efter Martins system, består af en tillvärmningsugn, en flammugn och en Siemens ugn. Först tillvärmes tackjernet, sedan slaggen och stångjernet, innan de insättas i flammugnen. Efter 6 till 7 timmar kommer insatsen i ett halfsmält tillstånd. Tackjernet afgifver då en del af sitt kol till stångjernet, och hela blandningen står på öfvergång till stål. Sedan tillsättes ytterligare tackjern, till följd hvaraf tullständig stålbildning inträder, och derefter gjutes stålet. — Hela processen varar i 8 timmar. Försök anstälda med gjutstål, beredt efter Martins metod, ha lemnat utomordentliga resultat3 — jernvägsskenor och hjulband hafva befunnits fullt ut lika goda som dylika af Bessemersstål. Efter ofvanstående korta framställning af Martins system, öfvergå vi att anställa några jemförelser mellan detta och Bessemers metod. Efter Bessemer afskiljes kolet medelst bläster, och nödig temperatur vinnes genom förbränning af kol, silicium, jern och mangan. — Martin deremot låter tackjern och stångjern verka på hvarandra, under inflytande af oxiderande ämnen, såsom rå eller rostad malm eller jernrik slagg. Men hvilkendera metoden än väljes, kan endast då ett godt gjutstål erhållas, när man använder ett godt tackjern. Vid begagnande af samma råämne blir likvisst Martins gjutstål desto bättre och renare, ju mera färskadt jern tillsättes i förhållande till tackjernet. — Isynnerhet utfaller resultatet till förmån för Martin, när man har att förarbeta svafveloch fosforhaltiga tackjernssorter, ty efter Bessemer asskiljes svaslet blott delvis och fosforn ännu ofullständigare. Efter Martins förfarande går stålbildningen långsammare. Härigenom få de fremmande beståndsdelarne mera tid på sig för att afskiljas, och till följd deraf sker detta mera fullständigt. Enär kolhalten blott småningom aflägsnas ur tackjernet, är man i stånd att hos stålet framkalla den hårdhetsgrad, som önskas, genom tillsättande å ena sidan af tackjern eller å den andra at stångjern. I afseende på bränsleåtgången har det visat sig, att Martin besparar 8,9 kubikfot träkol pr ctr gjutstål i Jemförelse med Bessemer. Etter Martin kan man använda hvitt tackjern, i stället för grått, som är dyrare. Martins förfaraude fordrar icke tillsats af Spiegeleisen, som till 10 Å ingår i Bessemers metod och som kostar omkring 6 rdr pr ctr. Hvad arbetslönen beträffar, så ställer denna sig ungefär lika efter båda metoderna. Anläggningskostnaden efter Martins metod är mycket billigare än efter Bessemers. En Martins hytta torde kosta 12 till 15,000 rdr. Således tilllåter Martins metod att börja med ett jemförelsevis ringa kapital, hvilket icke låter sig göra efter Bessemers. Af allt ofvan sammanfattadt, synes Martins metod innebära följande fördelar, vid jemförelse med Bessemers: HN Användning af hvitt tackjern i stället för rått. I 2. Urhålles ett renare och, framför allt, jemnare gjutstål, till följd af processens långsamma förlopp. Af samma skäl är ock lättare att hos stålet ernå en önskad hardhetsgrad. . 3. Mirdre anläggningskapital och dertill den stora fördelen att efter behof såsmåningom kunna utvidga driften. 4. Tillgodogörande af slaggen, så väl från egen, som från närliggande hyttor. 5. Undgående af att begagna Spiegeleisen, som efter Bessemers metod faller sig kostsamt. 6. Tillgodogörande af sådana svafveloch fosforhaltiga jernmalmer, som efter Bessemer hållas för obrukbara. 7. Icke obetydlig besparing af bränsle. Sammanläggas sålunda alla företräden, som komma Martin till del, så vill det synas att Bessemer har fått en väldig medtaflare. Låt vara, att det ännu är för tidigt att fälla ett utslag mellan de båda täflande. Men ändock kan det icke undgå oss, att Martins metod erbjuder åtskilliga fördelar, hvarigenom den bättre än Bessemers tyckes passa för våra förhållanden. Utan tvifvel skola ock de jernverksegare, som hädanefter ämna anlägga stålverk, noga betänka sig, innan de besluta sig för den ena eller för den andra. . Det önskningsmål, som så länge varit eftersträfvadt, synes vara vunnet af Martin. Han har murat flammugnen för gjutstål. Historien lär oss, att, så snart den rätta tiden är inne, uppstår en reformator. Förbrukningen af gjutstål tilltager på ett förvånande sätt. Industrier, som förut blifvit matade med jern, fordra nu gjutstål till dagligt bröd. Degeln har blitvit för liten. TFlammugnen måste uppmuras för att tillfredsställa våra behof. Och den man, som trädt i samtidens tjenst, för att uträtta detta verk, är Bessemers