terna efter sin olika intensitet betecknade med namnen Gastricismus. Diarrh, Febris gastrica, Castroenteritis och Entero-colitis. Med undantag af koleraåret 1566 ötverstiger den betydligt alla de föregående årens sjukantal inom denna kategori. Redan under den märkvärdigt blida eftervintern (Januari Mars) voro dessa sjukdomar till antalet öfverstigande de eljest vid samma tid vanligtvis förherrskande sjukdomarne i respirationsvägarne, men först i Juli togo de en mera anmärkningsvärd utbredning för att i Augusti nå sitt maximum (1,150), hvilket blifver så mycket mera framstående, om man jemför det med samma månad föregående år (600). Under September började de äter aftaga och förhöllo sig under årets sista qvartal temligen likartadt med samma tid 1867. Nästa steg i fråga om fallens utbredning och talrikhet intaga inflammationer i respirationsorganerna. Summan af under rubrikerna Pneumonia, Bronchitis, Laryngo-tracheitis och Febris catarrhalis upptagna sjukdomar utgör nemligen 4,970, en siffra, som med 600 understiger det näst föregående året 1867, hvilket utmärktes genom sin långa och kalla vinter, men deremot mer eller mindre örverstiger alla de öfriga åren, under hvilka rapporter inom sällskapet aflemnats. Det största antalet fall har nu som alltid inträffat under vinterhaltåret, det minsta under sommarmånaderna; dock torde ej böra lemnas oanmärkt att oaktadt den ihållande och starka sommarvärmen antalet af dessa sjukdomar under sommarmånaderna var precist lika med samma tid året förut, hvilket, som vi alla minnas, utmärkte sig genom en regnig och kall sommar. . . Det tredje rummet inom årets sjukdomskonstitution intager messlingen (morbilli), med en totalsumma af 4,179 inrapporterade fall. Om man härjemte betänker, att den verkliga sjukdomssiffran helt säkert med åtminstone hälften öfverstiger detta tal, cnär man på goda skäl kan antaga, att en stor del lindrigt förlöpande fall icke kommit till läkares kännedom, samt att sjukdomen endast sedan midten af Oktober herrskat ibland oss. torde det icke få anses för öfverdrifvet, om man påstår, att icke på långliga tider någon epidemi härstädes rasat med så stor häftighet. I slutet af Augusti anmäldes de första 2 fallen, under hela September endast 3, men sedan tilltog och utbredde sig sjukdomen med en förvånande hastig fart. Dess tillväxt under de följande veckorna belyses bäst genom att angifva de för hvarje vecka rapporterade sjuka: 13—2—25—28—141—257—231— 656 — 523—781, hvilke t tal för första veckan i December betecknar epidemiens culmen, hvarifrån den sedermera temligen hastigt sänker sig, såsom angifves genom de följande veckouppgifterna: 5 171—318 200. Dess hastiga spridning och öfverhandtagande torde förnämligast böra tillskrifvas, att den uppträdde, sedan den s. k. höstterminen börjat inom alla skolor, hvarigenom en ständig förbindelse underhölls mellan de friska och de redan af sjukdomen angripne, enär omöjligt var att upptäcka de i incubations-stadiet varande barnen och särskilja dem från de friska. Att denna sjukdom, så lindrig den än af allmänheten anses, icke är utan sina faror för späda och af andra sjukdomar förut försvagade barn, visar dess dödssiffra, 119, utgörande nära 3 2, af de insjuknade. Denna anmärkningsvärda dödlighet betingas icke egentligen af sjelfva sjukdomen, utan nästan uteslutande af dess s. k. följdsjukdomar. När derföre en gång denna epidemis historia skall skrifvas, torde dess skuldregister sannolikt blifva ännu större, än det för närvarande visar sig, eftersom vi ännu befinna oss midt i densamma. Nervfeber (febris typhoides) är en sjukdom, som under de år våra observationer omfatta, visat sig vara endemisk inom detta samhälle med ett sjukdomsantal vexlande mellan 135 och 265 om äret. Ilvad giltighet vi än må tillägga den ,,Pettenkoferska grundvattensteorien såsom sjukdomsuppväckande orsak, säkert är dock, att under och isynnerhet eiter den förlidna torra sommaren nervfebrarne antogo en så stark utbredning, att slutsumman för åre: ble: 566 och således mer än dubbelt större än den största förut antecknade. Det största antalet fall kommer på September månad, hvarefter de varit stadda i ett jemnt och successivt aftagande intill årets slut. Dessa febrar hafva, oaktadt sin stora freqvens, i allmänhet visat en lindrig karakter och godartadt förlopp, enär dödsprocenten endest utgjort 11111. Kopporna (variola) bafva under det förflutna året, såsom hvarje föregående år hit importerats af arbetssökande och emigranter. De hafva denna gång antagit en större utbredning än under något at de 3 sista åren och fortfarit hela året ända till i midien af November. Största spridningen hade de i månaderna April — Juli, under hvilka sammanlagdt 200 sjuka anr es. Dödligheten har varit 11:3 proc., hvilken siffra skulle hafva varit mycket lägre, om icke nästan alla ovaccinerade späda barn, som insjuknat, aflidet. Skarlakansfebern (Scarlatine) har sedan den stora epidemien 1866 framsläpat sig med tynande lif ända till årets tredje qvartal, men tyckes nu vara utslocknad. Huru den aftagit från nämnda år visa sjukdomstalen 1,005, 255 och 54. Största antalet fall (17) uppvisade Januari månad. Den höga mortalitetssifiran (10) motsvarande 20 proc. — skulle utvisa att sjukdomen varit högst elakartad, om man icke hade anledning att tro, det en mängd lindrigare fall blifvit förbisedda. Kikhesta (tussis conrulsira). Denna sjukdoms utbredning kan man kalla medelstark. Medan under de 4 föregående åren fallens antal vexlat mellan 125 och 445, bar det under det förflutna året varit 279, hvaraf den ojemförligt största delen fallit på dess senare hälft, neml. 223. Anmärkningsvärd är den starka tillökningen i Juli månad (30) från den föregående (2). Dödligheten har varit 12 under hela året, motsvarande 4.3 proc. Frossan (febris intermittens) befinner sig fortfarande i ett stadigt aftagande inom vårt samhälle. churu vi till en del få tillskrifva detta lyckliga hållande de allmänna och ännu ej utredda orsaker, som betingat denna sjukdoms minskning öfverallt inom landet, kan vår kommun dock med rättmätig stolthet tillskrifva sig hedern af att ännu ytterligare hafva kringskurit denna fiende genom många under de senare åren vidtagna förbättringar af stadens af naturen temligen vanlottade grund. Följderna häraf visa sig kanske ingenstädes så påtagliga, som gerom minskningen af denna sjukdomssistra: den har nemligen på 4 år gradvis sjunkit från 541 till 192 och all anledning finnes att hoppas, det den i en ej alltför aflägsen framtid skall blifva genom fortfarande vidtagna sanitära åtgärder alldeles förvisad ur vårt samhälle. De nu förekommande fallen anmälas företrädesvis — Det bestod af ett trekantigt stycke papper, hvilket synbarligen utgjorde hälften af Att e:Han:kA hvaf oah var falskrifvet