Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 januari 1869, sida 4

Article Image
Sjöfartsunderrättelser. VISBY d. 9 Jan. Den 10 November förra året strandade nära Ronehamn på Gotland engelska skeppet ,,Swift, kapten Barnard, hemma i Middlesbro, på resa från Riga till Sherness med last af timmer och spiror. Gaktadt den svåra stormen vågade sig dock kustboarne ut till fartyget för att rädda besättningen. Det lifsfarliga företaget lyckades och skildras i Visby-Posten på följande sätt: Talrikt samlade voro kustboarne vid Ronestrand. Budskapet: ,,ett skepp står på Koggen, ett af de närbelägna grunden, kallade snart alla. Man såg skeppet stå på Jttersidan af det farliga grundet; man såg huru det vred sig under de förfärliga brottsjöarna; man såg huru dessa hemska brott välte öfver fartyget, upplösande sig i ett hvitt skum, som stänkte sin fradga ötver masttopparne, på en af hvilka ett segel, eller rättare trasor deraf, hängde, ursinnigt piskade af den vilda stormen. Dessa våta famntag buro döden i sitt sköte för det olyckliga fartyget. Besättningens räddning låg tungt på allas hjertan; men huru skulle denna räddning ske? Kanonångaren Alfhild låg i hamn, danska ångaren Öresund också, men ingen af dem kunde gå ut; stormen var för öfvermäktig, faran ögonskenlig. Af de modige kustboarne mättes ej faran, då frågan gälde räddning af menniskolif. Deras båtar äro små, tycker man, men i deras ögon äro de stora nog. Kustbon är förtrogen med sin farkost, den är lydig i hans hand, han har pröfvat den nog. Men intet uppehåll fick här ega rum. Man borde betänka, att de arma skeppsbrutne uthärdade en så att säga mångdubbel död. Kanske nästa timme hade de ursinniga brotten söndersplittrat vraket, och då var allt förloradt. ,.Folket måste bergas utropade de behjertade kustboarne, och beslut och handling följdes åt. Snart såg man fyra båtar på väg till fartyget. Det var en hemsk, men herrlig syn; det var ej gods och guld, med hvilka denna handling köptes; den härledde sig ifrån bjertats varma maning, inför hvilken känsla den kalla metallen förlorar all betydelse. Välsignelse öfver de modige männen framsade eller önskade hvar och en, som såg denna deras brottning med storm och våg. Man såg huru de små farkosterna arbetade sig allt längre ut, man såg huru sjöarne öfverspolade dem alltjemt. Ännu en stund — och man såg 2:ne af båtarne i närheten af skeppet och derefter återvända. Ingen kunde komma ombord. Det var första försöket. Vid återkomsten stod smärtan att läsa på de modige kustboarnes anleten, men icke modlöshet. Man hade sett att besättningen var qvar på fartyget. Man hade hört deras nödrop smärtsamt öfverrösta stormens tjut och svallvågornas dån. Man visste nu, att de skeppsbrutne voro engelsmän. Ånnu ett försök måste göras. .Engelsmännen skola räddas utropade våra kustboar; och efter en stunds hvila begaf man sig af med 3:ne båtar. Lotsen Ronvik, lotsen Holmström och husbonden Joh. Nicl. Danielsson från Burs voro anförare hvar på sin båt. Stormen fortfor i all sin vildhet, brottsjöarne voro lika rysliga. Faran var mycket stor. På långa mellanstunder märktes ej båtarne, de voro nere i de djup, som bildas mellan brottsjöarne. Under andlöst spanande upptäckte man ånyo de små farkosterna, hvilka, förda med kraftiga armar, vigt klättrade upp på spetsarne af brotten. Det var en pinsam vexling af ångest och hopp att skåda detta råddningsarbete. Den minsta ovarsamhet hade ögonblickligen medfört allas undergång. Slutligen såg man den ena båten efter den andra komma intill fartygets bogspröt och med mellanstunder, i mån at som brottsjöarne sådant medgåfvo, emottaga besättningen, som derifrån firade sig ned i bätarne. Våra kustboar anträdde nu återfärden med sina 8 man, och komna i land, prisades deras bragd af alla, som blott kunnat med välönskningar följa deras djerfva, vackra handling. Annu återstod att från fartyget hemta dess befälhafvare, Barnard, som ej kunde förmås åtfölja sin besättning. Aunu en gång anträddes I färden till fartyget, dock var nu på aftonen stormen saktad och brottsjöarne mindre. Dagens post. KÖPENIIAMN d. 11 Jan. Svenska skonerter ,Caroline, Anderberg, är efter verkstäld repara

14 januari 1869, sida 4

Thumbnail