GREKLAND. Den grekiske utrikesministern har förelagt nationalförsamlingen i Athen en , blå bok, hvilken innehåller flera korrespondenser från grekiske ambassadören i Konstantinopel, Delyannis, i hvilka denne meddelar utdrag ur flera samtal med ryske ambassadören i Turkiet, general Ignatieff. Dessa samtal påstås i grekiska tidningar vara af mycket komprometterande natur ock sägaslspecielt innehålla tillräckliga bevis för, att det är Ryssland, som står bakom Grekland, som under den sednaste konflikten ständigt skulle uppmanat detsamma att djerft framgå mot Turkiet, enär man i Konstantinopel aldrig skall våga sätta sig till motvärn. De af den politiska ställningen bjudna militära åtgärderna vidtagas i allt större omsang. Norra gränsen är redan skyddad mot öfverrumpling genom sammandragning af trupper på hela linien från Lamia till Akarnanien. Såväl infanteriet som kavalleriet förstärkes; det manskap, somiåterstod efter 1868 års utskrifning, och hela utskrifningen för innevarande år samt reserven äro inkallade till tjenstgöring. Dessutom skola 30 frivilliga bataljoner uppställas. Den i Florens utkommande officiösa Corresp. italienna meddelar följande om de af grekiska regeringen företagna militära åtgärderna på Joviska öarne: , Hälften af garnisonen på Korfu, bestående af6 kompanier infanteri, på omkring 100 man vardera, har inskeppats till fasta landet, der denna styrka skulle förena sig med den vid Valto i Akarnanien bildade observationskåren. På ön finnas således blott 500 man linietrupper. Genom den nyligen företagna utskrifningen på ön ställas tillsammans 900 man under vapen, och det talas om att påskynda utskrifningen för innevarande år. Den föga krigiska befolkningen ser i dessa åtgärder tecken till en sig närmande olycka. En proklamation från regeringen, i hvilken befolkningen uppmanas att komma fäderneslandet till hjelp genom frivilliga bidrag, har icke gjort synnerlig verkan, och i staden råder det vanliga lugnet. Nyheterna från de närmast liggande öarne äro ungefär af samma natur; endast på Cephalonia visar sig besolkningen mera böjd för krig. TURKIET. Furst Nicolaos af Montenegro har den 8 dennes inträffat i Petersburg. Under vägen har han i Prag haft en sammankomst med cheferna för det czekiska partiet, Rieger och Palacky. Det heter emellertid, att han i ett telegram från den ryska hufvudstaden blifvit uppmanad att påskynda sin resa så mycket som möjligt. Den i Belgrad utkommande tidningen ,Srbiya skrifver med afseende på Montenegro: ,Den grekisk-turkiska striden har i hög grad ådragit sig furst Nicolaos uppmärksamhet. Han är en man med politisk framtidsblick och förbereder sig derföre på att genom kriget förskafta sjelfständighet åt sin folkstam. Så snart första skottet är lossadt vid grekiska gränsen, skall fursten sända ett ultimatum till Konstantinopel för att fordra hamnen vid Antivari. (Denna hamn, som skulle lemna Montenegro tillträde till Adriatiska hafvet i den omedelbara närheten af Dalmatiens gräns, har fursten flera gånger förut gjort anspråk på.) Det heter, att fursten från Ryssland återkallat den gamle friskareanföraren Vukalovic, som utan tvifvel skall blifva helsad af sina landsmän med stor enthusiasm. Montenegro, som förr varit ett litet sjelfständigt furstendöme (med c:a 100,000 innevånare), måste i freden i Cetinje (September 1862) erkänna Portens faktiska öfverhöghet. Furst Nicolaos är endast 29 år gammal och kom på thronen 1860. Landet säges hafva 25,000 vapenföra män. Ett uppror i Montenegro kunde blifva farligt, på grund af landets belägenhet i ryggen af den turkiska operationslinien. Att besegra montenegrinerna är svårt, enär de säkert skola föra ett guerillakrig i bergstrakterna.