en öppen brytning emellan de tvenne ifrågararande makterna knappast skulle kunna hoppas på några lyckliga resultater af fredskonferensen. Spänningen mellan regeringarne i Wien och Berlin har nu uppnått en sådan grad, att de officiösa tidningarne af dessa regeringar användas till ganska närgående personliga förnärmelser mot den andra statens premierminister. 1 slutet af förra veckan voro rykten i Wien utspridda om, att afbrottet i den diplomatiska förbindelsen mellan Österrike och Preussen antingen redan hade inträdt, eller att det i hvarje fall vore nära förestående. Dessa rykten ha icke bekräftats, men deremot får man af sjelfva yttrandena i den officiösa pressen det intryck, att en formlig brytning icke rätt länge skall kunna undgås, enär man redan kommit så långt, att t. o. m. hvarje ringaste afseende på vanlig höflighet åsidosättes i den ena regeringens yttranden om den andra. Den ministeriella ,,Nordd. allg. Zeit. för den 10 dennes innehåller en ledande artikel om grefve Beust och den österrikiska politiken, som förtjenar den största uppmärksamhet. Det heter deruti: Depeschen N:o 84 af d. 5 Febr. förra året, som af grefve Beust blef riktad till den österrikiske ambassadören i Berlin, behandlar den rumänska angelägenheten på ett sätt, som om Preussen vore den egentliga regeringen i Rumänien och der rustade sig till ett krig mot Österrike. De känslor, som intogo Porten vid dessa beskyllningar, och denna utspridning af misstankar mot Preussen, vilja vi här icke vidare skildra. Att depescher, som innehålla sådane försåtliga insinuationer mot Preussen, icke blifva officielt förelagda och offentliggjorda i Berlin utan att framkalla mycket energiska reklamationer, och utan att draga afbrytandet af den diplomatiska förbindelsen med sig, såvida det icke genast följde tillfredsställande förklaringar öfver en sådan bållning, måtte rikskanslern väl medgifva. Detta beteende att öfverlemna depescher, som icke blifvit officielt meddelade, åt offentligheten, måste — om det ytterligare sortsättes — leda till afbrytandet af den diplomatiska förbindelsen med denna stat, emedan det fattas dess diplomati den uppfostran, som är oundgänglig för förbindelsen stormakterna emellan. Om dessa förhållanden har rikskanslern icke påmint i ,,den röda boken. Vi mena här offentliggörandet af de depescher, som icke officielt föreläggas. Så länge en depesch tjenar till instruktion åt en diplomat för mundtligt begagnande, är den utan betydelse. Depeschen får först officiel karakter, sedan den antagit form af en not. Genom det officiella aftrycket af depescher i ,,den röda boken få alla dess aktstycken betydelse afnoter, som med den österrikiska regeringens underskrift blifvit tillställda alla europeiska regeringar. Rikskanslern kunde som sachsisk minister öfverlåta sig åt publicistiken, utan att europeiska förvecklingar behöfde fruktas; men som österrikisk rikskansler är ett sådant handlingssätt högst betänkligt. Grefve Beust förklarar, att han uteslutande tänker på fredens bevarande; i så fall måste vi säga, att det fattas ledaren af den österrikiska utrikespolitiken en riktig insigt om en stormakts ställning. Officiella aktstycken äro icke ändamålsenliga medel att tillfredsställa publicistiska tycken. Ansvaret tör det myckna lättsinne och de djerfva utmaningar, som rikskanslern tillåtit sig mot Preussen, faller nu tillbaka på det kejserliga Österrike och fördunklar dess förhållanden till fremmande makter. Rikskanslern gör icke tydligt för sig, att det är åtskillnad på att svänga en galavärja och ett kejsarsvärd. Galavärjan vållar i värsta fall personliga sår, hvaremot man genom att svänga ett kejsarsvärd framkallar krig nationerna emellan. Det synes emellertid fattas rikskanslern förmåga att kunna fatta denna ätskillnad. FRANKRIKE. Till svar å den tacksägelseadress de juridiska studenterna i Toulouse tillställt baron Seguier, derför att han tog afsked från sin plats som kejserlig prokurator heldre än att låta rättvisan vika för polisgodtycket, har han tillsändt dem en skrifvelse, daterad den 6 Januari, i hvilken han uttalar sin glädje öfver de ädla ider studentadressen uttryckte. — En annan svarsskrifvelse, som Seguier riktat till medicinse-studenterna vid samma universitet, har ej kommit dessa tillhanda, emedan fakultetens dekanus egenmägtigt konfiskerat den. Prins Napoleons helsotillstånd ingifver ånyo oro. Kejsaren besökte honom den 9 dennes. Likaledes exdrottning Isabellas gemål, Den förskingring af nationalmuseernas skatter, som kejserliga regeringen tillåtit sig till förmån för sina anhängare och gunstlingar, fortfar att väcka ond blod, ehuru man skyndat sig att återförflytta till Louvren åtskilliga af de saknade taflorna. Redan i Söndags åtta dagar sedan infann sig en ovanlig mängd hesö