Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 januari 1869, sida 2

han är klarsynt, — hvad han förutsagt — skall uppfyllas, — de båda barnen, — Mac Leary dog — onaturlig död, — Fortesquieu Mac Ivor lefver, — piparen — röd och grön tartan, — vinden blåser öfver det svarta träsket — och leker — med andar och — — En djup suck följde på dessa redan i medvetslöst tillstånd uttalade ord, läpparne öppnade sig, den spetsiga hakan sjönk djupt ned, en darrning genomtor ännu en gång hela gestalten, derefter var mor Carry ett lik. Under några minuter satt Mac Leary qvar på sin plats, ty han trodde att ännu några ord rörande honom kunde framtränga från det stelnade bröstet. Men då han slutligen hade öfvertygat sig om gummans död, uppreste han sig. — Om hon endast talat i yrsel, mumlade han plötsligt förskräckt, och derefter öppnade han med darrande händer påsen, som skulle innehålla bevisen för hans härkomst. Han vågade ej uttöma dess innehåll, ty han fruktade att väcka Dougal genom klangen, hvarvid det värsta kunde befaras af den vilde röfvaren. Försigtigt stack han således sin hand i påsen, och sodan han gräft en stund deruti, framtog han ett litet paket. Detta var omlindadt med en hårsnodd, hvars båda ändar förenades genom ett litet metallås. — Halsbandet, sade han med en suck af lättnad, ty efter detta första bevis betviflade han ej längre, att Carrys öfriga uppgifter äfven voro grundade. Den matta elden och den täta röken hindrade honom att noggrannare undersöka föremålen i hans händer. Han öfvertygade sig således blott att paketet, om