Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 januari 1869, sida 2

förslag om central-och provinsstyrelsen. Detta förslag ordnar dels en del högre embetsmäns ställning till ministrarne och fördelar deras göromål, dels förökar det presekternas makt genom att lemna dem afgörandet i många angelägenheter, som hittills lydt under sjelfva ministrarne, och genom att lemna dem kontrollen öfver des nya finansintendenterna, hvilka icke allenast hafva skatteuppbörden och styrelsen öfver statens egendomar, utan äfven hafva under sig beräkningen aflandets ordinarie utgifter, och således i sin hand förena alla de embetsgöromål, som hittills legat under flera myndigheter. Dessutom gör lagen en ngrirande förändring i den bestående ordningen genom att upphäfva underprefekturerna, i hvilkas ställen en ny klass embetsmän tillkommit, dubbelt så stort till antal, som kallas delegater, och som få både den allmänna förvaltningen och skatteväsendet under sig. Genom dessa nya embetens upprättande införes en bättre ordning i styrelsen, och innevånarne komma i närmare förhållande till de embetsmän, med hvilka de ha att göra. Det är närmast de venetianska inrättningarne, som utgjort mönstret för denna lag, och det är äfven i synnerhet venetianare och toskanare, som försvara den emot piemontesare och neapolitanare, eller hvad som är detsamma: de tvenne parlamentariska grupperna ,,de permanenta och ,,venstern. SPANIEN. I den franska ,,Sicclet lemnas en utförlig berättelse öfver ett republikanskt möte i Madrid, som hölls den 28 December och var besökt af mer än 6,000 personer. De förnämsta talarne der voro Orense, Moreno och Garrido. Den sistnämnde föreslog följande resolutioner, hvilka enhälligt antogos: 1) Milisen förklarar för regeringen, att den med våld skall motsätta sig hvarje törsök till afväpning; 2) regeringen måste försätta alla fångarne uti Cadix i frihet; 3) det republikanska partiet förklarar, att det från denna stund skall motsätta sig regeringens alla anfall mot nationens frihet; det skall sätta det republikanska veto af rätten och rättvisan mot hvarje orättvis och olaglig akt af regeringen. Derefter tillropade Garrido de församlade: . Medborgare! Svärjen, att I för intet pris skolen tåla, att en monarki uppstår i Spanien! (Ja, vi svärja!) Svärjen, att vi skola hafva republik! (Ja! ja!) Svärjen att dö till dess försvar med vapen i hand! (Ja! till vapen! till vapen!) Under detta uppträde skickade de förskräckta medlemmarne af centralkomiten den ena uppmaningen efter den andra till Garrido, för att han icke skulle låta det gå längre. De agiterade massorna ville bryta upp och hemta vapen; då lugnade Garrido massorna med orden: Republiken är så stark, att den icke behöfver vapen! Derefter lemnade han tribunen. IIonom följde omsider äfven Emilio Castelar, hvilken likväl förut hade bekämpat de särskilda monarkiska regeringsformerna med följande ord: Fyra monarkier erbjuda sig: 1) Den legitima monarkien, representerad af Karl VII; viljen I I hafva sonen till vår bödel? (Nej! Nej! Tusende gånger nej!) 2) Den pseudo-konstitutionella monarkien, representerad af Montpensier? (Nej! ö Nej:) 3) Den diplomatiska monarkien, representerad af Oloraga? (Nej! Nej!) Slutligen valmorar kien; läsen historien om de valda monarkerna; viljen I hafva en sådan? (Nej! Nej!) Alltsså ingen monarki. Svärjen det, medborgare, svärI jen, att I viljen bafva republik! I En carlistisk sammansvärjning har blifvit upptäckt i Barcelona. , Den franska ,,Gaulois, som anses för I Prims organ, och som ständigt har ögonen fästade på Pavillon Rohan, exdrottning Isabellas bostad i Paris, skrifver: villon Rohan göra vackra framsteg. Utan Jatt ännu helt och hållet hafva afstått från sina illusioner om att återfå kronan, börsjar Isabella likväl sjelf understödja plamnen om att föreslå prinsen af Asturien till thronkandidat. Om vi äro riktigt underrättade, har hon t. o. m. skrifvit till Espartero och erbjudit honom regentskapet för prins Alfons. Segerhertigen har ännu icke svarat, men i Pavillon Rohan lefver man si hoppet om, att han skall göra det. Gene: ralerna Gassot, Reinn, San Roman och I Pezuela samt Gonzales Bravo uppehålla ssig ännu vid gränsen för att lura på tilldragelserna. Flera officerare i spanska armten, specielt i artilleriet och ingeniörkåren, ha erbjudit ledaren af de alfonsiska intrigerna sina tjenster. ,Epoca meddelar, att Espartero uppträder som kandidat för de förestående cortesvalen. Norge. I De kontrarevolutionära intrigerna i Pa