med oss, hans barmhertighet hafver ännu ic ijända. Aftonsängen: Marc. 9: 24: Herre, jag tre hjelp min otro. Andra Bönedagen. Ottesången: Joh. 15: Om J blifren i mig och min ord blifva i Ede da J allt det J viljen, mågen J bedjas, och det sk: ske eder. Högmessan: 1 Joh. 3: 21, 22: Mine k raste, om vårt hjerta fördömer oss icke, då haf, vi en förtröstning till Gud, att vi få af honom all det vi bedja, ty vi hålle hans bud och göre d honom ljuft är. Aftonsången: Jerem. klagov. 25: Herren är god dem, som hoppas uppå honor och den själ, som frågar efter honom. Tredje Bönedagen. Ottesängen: Rom. 13: 14 Ikläder Eder -Herran Jesum Christum. Högmessar Es. 28: 16: Alltså säger Herren: si, jag lägger Zion en grundsten, en kostelig hörnesten, den vi grundad är. Den der tror, han skall icke för skräckas. Aftonsängen: Efes. 1: 5: Han hafve tagit oss sig sjelfvom till barn genom Jesum Chriä stum efter sin viljas goda behag. Fjerde Bönedagen. Ottesängen: Ps. 115: I Icke oss, Herre, icke oss, utan dino namne gj ärona för din nåds och sannings skull. Högmes san: PSs. 79: 13: Vi, ditt folk och din fosterfår tacke dig evinnerliga och förkunne ditt lof för utan ända. Aftonsången: Ps. 119: 151: Herre du är hardt när, och din bud äro allesammer sanning. Dessa Bönedagar kommaj att firas Söndagarn: den 7 Mars, den 9 Maj, den 4 Juli och den 1( Oktober. — Hufvudstadens befolkningsförhållanden vid slutet af år 1868. Till komplettering af de uppgifter redan lemnats angående födda och döda i hufvudstaden under det nyss förflutna året meddelas, att på Allmänna barnbördshuset under nämnda år Dlifvit födda 112 äkta och 443 oäkta, tillsamman 555 barn, samt aflidit 31 barn ; hvarjeinte 28 barn varit dödfödda. — Dödsfall. I D.-A. läses: Annandag Jul afled i Stockholm Lars Gustaf Collin (född den 18 Juni 1800), seniorn bland Sverges tandläkare. Lika aktad som menniska och som fackman, sträfvade han alltid för afhjelpande af nästans nöd och arbetade ständigt, ehuru grånad af ålder, med ungdomligt lynne för utveckling af sin vetenskap, mottog alltid med glädje hvarje underrättelse om nya uppfinningar och förbättringar samt var allmänt aktad och ansedd såsom en af de utmärktaste inom denna gren af läkarekonsten inom landet. Han erhöll fullmakt som tandläkare hos konung Carl den 14:de den 21 Maj 1834 och hugnades den 28 Jan. 1863 med kungl. Wasa-orden. Sverges tandläkarecorpe står i tacksamhet hos denne varmhjertade man för allt hvad han verkat både såsom enskild person och såsom tandläkaresällskapets stiftare. — Väderleken och sjöfarten. I Dagl. Alleh. af d. 4 Jan. läses: Med det förflutna årets utgång kunde också sjöfarten på hufvudstaden med skäl anses hafva slutat. Dock har väderleken sedan dess ej företett någon anmärkningsvärd kyla. Visserligen har en mindre sträcka af stora segelleden omkring Grinda och Gjälnö — 4!, till 5 mil härifrån — blifvit isbelagd, så att man i går till fots kunde färdas öfver isen; men den är så svag, att ett par dagars sydlig storm lätt upprifver densamma. För en ångbåt är det intet hinder att passera igenom denna is. I den derefter fortlöpande delen af Stockholms skärgård är det öfver allt öppet vatten. Sålunda inkom Nyårsdagen en galeas från Hamburg, lastad med styckegods, till Landsort och ankrade vid Herrhamra. Nämnda galeas, som var destinerad till Norrköping, fortsatte dagen derefter resan till Säfvösund. I går afton anlände till Dalarö finska skonertskeppet ,,Emma, hemma i Åbo och fördt af kapten J. F. Sjöberg, på resa från Hull till Helsingfors med last af jernvägsmateriel. Skeppet hade Nyårsdagen varit ätt under Hufvudskär, men måst återvända till sjös. Kapten Sjöberg ämnar att nomskärs söka sig väg först genom Stockiolms nordöstra och sedan genom Ålands kärgård för att kunna uppnå destinationsrten. — Försöksskjutningar. Vapenkomitn ar under loppet af ett par månader å adugärdsgärde, förehaft försöksskjutninar med säväl de s. k. Kungens bataljonsanoner som Gatlings ,kulsprutande revolers-kanoner (de sednare företeende en cke ringa likhet med de redan för längeedan i danska och spanska armåerna anända espingoler. Vid de förras konstrukion har, som bekant, kapten Engströms rfarenhet betydligt medverkat). Äfven i låndags på f. m. egde skjutningar med essa båda slags pjeser rum och torde ännu omma att fortfarande allt omellanåt göras. (D. A.) — Vid sällskapet Iduns sammankomst Lördags afton höll doktor Oscar Sandahl ett födrag om ,några företeelser af instinkt hos menskoslägtet. Skulptören Kjellberg hade utställt ugust Blanches byst, som han nyligen fullbordat, h hvilken väckte alimänt bifall; — Konkurs. Stockholms rådstufvurätt r i konkurstillständ försatt snickarmästaren F. Aspengren. Den ingifna staten upptager tillingar rdr rmt 317, 134: 58, deraf fastigheter till rde af 296,000 rdr. Skulderna uppgifvas till 4,684 rår och förluster till 13,23 rdr 85 öre. — Thunborg-Strömbomska egendomstvien utagerad. I N. D. A. läses: Landtbrukaren C. Strömbom hade i Maj 1867 I handkn Thunborg i hufvudstaden bortslutat endomen n:o 83 vid Jerntorget för bestämd köskilling 300,000 rdr. Bland vilkoren, som konherades, var, att Strömbom inom bestämd tid ulle aflemna intyg derom, att räntorna för uti endomen intecknade lån voro liqviderade till den Maj 1867. Underlåtandet att fullgöra detta förledde Thunborg instämma Strömbom, med pående om återgång af köpet, såsom å säljarens la ouppfylldt. Rådstufvurätten ansåg Strömboms sörmälda underlåtande, emot hans bestridande, a litet kunna anses såsom laga skäl för det aftade köpets upphäfvande, som Thunborgs oberkta förmenande att ett större intecknadt kapibelopp, som Strömbom försäkrat skola få ilegenmen qvarstå till år 1870, oundvikligen skulle mma att blifva uppsagdt till betalning inom tre inader från rättegångens anhängiggörande, samt ssutom de öfriga af Thunborg åberopade skälen I köpets återgång icke förtjenta af att fästa af— — 2 ——