Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 januari 1869, sida 3

(Från Falun.) Mord. Enligt från kronolänsmannen i Svärdsjo E. A. Stjerneman, till konungens befallningshafvande ingången rapport, daterad den 27 sistlidne December, har drängen Målar Erik Andersson i Gråsala blifvit innebränd, och, såsom det förmodas, dersörinnan mördad af sin husbonde och svåger Målar Anders Jansson. Vid anstäldt förhör hafva följande upplysningar vunnits. Anders Jansson och hans svåger hade på sednaste tiden varit tillsammans och kolat å byns skog till Måndagen den 21 December, då Anders Jansson på förmiddagen begifvit sig hem, och dit Erik Andersson äfven skulle komma efter, sedan han verkställt något ännu återstående arbete. Då man äfven under Tisdagen, på hvilken dag Jan Andersson tidigt på morgonen begaf sig till Falun med kol, förgäfves väntat på Erik Anderssons hemkomst, blef bud atsändt till skogen, för att efterhöra anledningen till dröjsmålet. Vid budets framkomst till kolningen, befanns kolkojan nedbrunnen, och under stenarne af den nedrasade spiseln anträffades det förbrända liket efter Erik Andersson. Vid framdragandet af lemningarne efter den aflidne varsnades å bakre delen af hufvudskålen ett rundt hål, som tycktes sträcka sig långt in i hjernan, hvarjemte en hammaro befanns liggande vid sidan om liket. Vidare hafva tvenne personer sammanstämmande berättat, att någon dag innan dödsfallet timat, Erik Andersson hade för Anders Jansson förklarat, att han till våren ämnade resa till Amerika samt att han, för sådant ändamål, skulle uttaga sin arfsandel och flera års hos Anders Jansson innestående tjenstelön. För öfrigt uppgifves en Hedgårdskarl, som kl. mellan 3 och 4 på morgonen den 21 December for öfver sjön Björkan i Enviken, dervid hafva hört nödrop från den skog, å hvilken Anders Janssons kolbotten är belägen. Slutligen begär länsman Stjerneman förhållningsorder, huru med Anders Jansson, som emellertid förnekar all delaktighet i svågerns död, förhällas skall.