med cldåå. De österrikiska tidningarme rikta liknande anfall mot Bismarck och spå, att , vedergällningens timma snart skall kommar. I en korrespondens från Wien till . Kölhn-Zeit. heter det: Med anledning af de häftiga anfall, som både ryska och preussiska tidningar rikta emot rikskanslern Beust, lärer denne för kort tid sedan yttrat till en högt stående statsman, att det icke skulle lyckas hans motståndare att bringa honom ur jemvigten, eller förleda honom till något öfveriladt steg. Ilan sade sig vara härdad mot alla anfall i pressen och skänkte det nuvarande journalistiska fälttåget endast af det I skälet sin uppmärksamhet, att just de I preussiska regeringstidningarne deltaga deruti, hvaraf man alltid kan draga någon slutsats om den politiska situationen. FRANKRIKE. Den 2 dennes på aftonen egde i Passsage des Panoramas ( Paris) ett upplopp rum, som litt nog kunnat antaga större dimensioner. Uppsyningsmannen i nämnde passage, en herre klädd i trekantig hatt soch värja och utrustad med något slags officiel myndighet på stället, hade i känslan af sin embetsmannavärdighet tagit sig för att misshandla en liten italiensk muSikantgosse och sönderslagit hans violin. Publiken, som blef vittne till denna brutala handling, omringade den store gatupotentaten och trängde honom, trots hans. försök att slå sig igenom, bort till närmaste polisstation, der på flera aktade personers uppmaning polisen uppsatte ett protokoll öfver saken. En mängd personer, som blefvo häktade den 3 Dec. i grannskapet af Montmartre, hafva väckt processer med anledning häraf. Stämningarne äro riktade icke mot de lägre polisverktygen, utan mot chefen för den politiska afdelningen å polispresekturen, en viss Lagrange. SPANIEN. De första telegrammen om resultatet af kommunalvalen, hvilka äro af största vigt med afseende på de följande cortesvalen, läto förmoda, att det monarkiska partiel hade -öfvervigten. Detta har emellertid, allteftersom det ingått närmare underrättelser från de särskilda delarne af landet, visat sig vara ett misstag. Tvertom hafva de större städerna, med undantag af Madrid, valt män af det republikanska partiet. Starkast synes detta parti vara i södra och östra delarne af landet, men svagast i nordvestra och mellersta delarne, hvilka sistnämnda äro relatift tunnt befolkade. I de mindre städerna, der de aristokratiska egendomsegarne hafva stort inflytande, tillkämpade sig det republikanska partiet endast partiella segrar, eller ledo t. o. m. afgjorda nederlag. Den spanska adeln eger — som bekant är — stora jordegendomar. Deraf kan man lätt draga en slutsats om, huru slertalet af den jordbrukande befolkningen bearbetas vid de egentligt politiska valen. Ungefär två tredjedelar af spaniorerna äro jordbrukare. Inverkan af detta förhållande i politiskt afseende är icke svår att beräkna. Den lyckliga utgången för det republikanska partiet af kommunalvalen har af nära liggande skäl gifvit yttrandena i deras organer större eftertryck, och t. o. m. i de högre regeringskretsarne har man sin uppmärksamhet fästad derpå. Enligt den franska ,,Libert6 hafva tronpretendenten Don Carlos och exdrottning Isabella den 2 dennes haft en längre sammankomst. — —— t — ——