Article Image
UTKRLIKES. TYSKLAND. Ett rykte har förefunnits, att grefve Bismarck begagnat sin vistelsei den Sachsiska hufvudstaden till att förbereda konung Johan på nödvändigheten af, att den sachsiska armåen blef förlagd till Rhenpreussen, hvaremot en preussisk armåkår skulle inrycka i Sachsen. Ett annat meddelande af samma slag finnes i en korrespondens från Wien, der det heter, att den nordtyske förbundskanslern efter sin återkomst från Dresden till Berlin skulle hafva telegraferat till den preussiske ambassadören i Wien, Werther, och ålagt honom att föreslå rikskansleren Beust följande vilkor för Österrikes neutralitet i händelse af ett krig mellan Frankrike och Preussen: 1) Preussen garanterar det österrikiska territoriets integritet; 2) Preussen löser slesvigska frågan i gemenskap med Österrike; 3) en del af konungariket Bayern införlifvas med det österrikiskt-ungerska riket; 4) det stiftas ett sydtyskt förbund, i hvilket Österrike får ett obetingadt öfverherravälde. Dessa anbud blefvo emellertid icke blott tillbakavisade af Beust, utan denne underrättade äfven bayerska regeringen om de planer, grefve Bismarck hade på Bayern. , Nordd. allg. Zeit. förklarar naturligtvis hela denna berättelse för en ,röfvarhistoria. Det kan icke heller nekas, att åtskilligt deruti är temligen plumpt tilltaget, såsom t. ex. annexionen af ett bayerskt territorium till Österrike. En annan fråga är, om den allmänna situationen i Europa icke just nu erbjuder någon likhet med förhållandena i April 1867 (under striden om Luxemburg), och om Bismarck icke, likasom då, gör allt sitt till att rubba vänskapsförhållandet mellan Frankrike och sterrike. FRANKRIKE. Lagstiftande församlingens öppnande, som redan var uppskjutet från den 5 till den 11 Januari, har ånyo blifvit ytterligare fördröjdt. ,, Moniteur meddelar nemligen ett dekret, i hvilket departementalråden, hvilkas möten skola föregå lagstiftande kårernas, först inkallas till den 11 Januari. Sedan departementalrådens möten blifvit slutade — omkring den 20 Januari — skola lagstiftande kårerna sammanträda. Sessionen blir mycket kort, fla de allmänna valen skola försiggå i aj. Från Paris meddelas, att kejsaren och kejsarinnan nyligen aflagt ett besök hos exdrottning Isabella. De begåfvo sig med sin svit i tvenne hofvagnar till Pavillon Rohan, der exdrottningen bor. Allt var undviket, som kunde väcka uppseende. Såväl kejsaren som kejsarinnan voro klädda i enkla promenaddrägter. , Man vill veta, att den nye utrikesministern aflåtit en cirkulärskrifvelse till de franska ambassadörerna i utlandet, innehållande förslag till den orientaliska frågans lösning. ENGLAND. Tolf af medlemmarne i det nya kabinettet blefvo den 21 dennes i sina särskilda valorter utan opposition återvalda, och det återstod nämnde dag endast Cardibell. I valtalen var naturligtvis den irländska kyrkofrågan hufvudämnet. ITALIEN. Att döma efter yttrandena i de uti Florens utkommande tidningarne, har ministerförändringen i Paris tramkallat den allmännaste belåtenhet. Markis Lavalette anses i Italien ingalunda såsom någon vän till den påfliga kurian eller till den franska occupationen i kyrkostaten. De ultramontana tidningarne uttala helt öppet sin fruktan för, att den nye franske utrikesministern skall gå för långt i sin enthusiasm för Italien. Påfven har i det sednaste konsistoriet talat om de allvarsamma tilldragelserna i Spanien och beklagat den fara, i hvilken kyrkan är försatt specielt med afseende på ,den enhet i tron, som ständigt varit en ära för denna katholska nation. TURKIET: I de framställningar af situationen, som hittills blifvit offentliggjorda, har det nästan alltid varit Grekland, som måst bära skulden för att hafva framkallat den nuvarande konflikten, och hvars halsstarrighet man med rätta beklagat sig öfver. Saken ställer sig likväl något annorlunda, sedan man blifvit bekant med ordalydelsen af det turkiska ultimatum utaf den 10 dennes, hvilket är affattadt i ett så häftigt och förnärmande språk, att man icke längre kan förundra sig öfver den bitterhet, det framkallat i Athen. Det nämnde ultimatum, hvars fullständiga text offentliggöres af den franska , Patrie för

28 december 1868, sida 5

Thumbnail