FER 118 11 10D0IUU8. AA YÄWW—-j Litteratur. Skildringar från Amerika och England, i bref under hösten 1867, af Mauritz Rubenson. Med porträtt af John Ericsson. Stockholm. Albert Bonniers förlag. 1868. Handelstidningens läsare ha redan gjort bekantskap med dessa friska och lsksa skildringar af nordamerikanska förhållanden, som nu blifvit tillgängliga för en större publik. Det är klart, att man icke kan begära af förf, att han skall ha kastat en djupare blick in i amerikanarens politiska och sociala lif och gjort en närmare bekantskap med de märkliga fenomener, som uppenbara sig på det religiösa och det verldsliga området i den stora nordamerikanska republiken, såsom Fredrika Bremer och William Dixon m. fl. gjort, då den tid han vistades i Amerika var så kort, och hans uppmärksamhet företrädesvis togs i anspråk af andra förhållanden. Men de iakttagelser, han gjort, äro väl förtjenta af uppmärksamhet — synnerligen af deras, som vilja emigrera till Amerika, eller som i någon mån kunna inverka på dem, hvilka umgås med sådana planer. Förf. tyckes ha betraktat sakerna, i allmänhet taget, med öppen och oförvillad blick, och hans teckningar af det yttre lifvet äro utförda med ganska mycken verve och åskådlighet. Synnerligen intressant är hans framställning af besöket hos John Ericsson och beskrifningen på denne store och ädle mans personlighet. Vi tro derföre, att denna bok väl förtjenar en vidsträckt spridning, synnerligen som den har lättlästhetens i detta fall vigtiga förtjenst. I ett par fall strider förf:s framställning diametralt mot dem, man erhållit från andra håll. Så kontrasterar hans skildring at den behandling, emigranterna röna i Castle Garden, på det skarpaste mot den, som den danske resanden Wilhelm Sommer nyligen lemnat, enligt hvilken de der äro underkastade de ovärdigaste prejerier och det skamlösaste intrång i deras naturliga rättighet att besörja sina egna angelägenheter på det för dem fördelaktigaste sätt, så att de näppeligen kunnat behandlas värre, om de råkat ut för de mest konsiderationslösa runnersk. Huruvida hr Rubenson eller Sommer har rätt, kunna vi icke döma, men det skulle varit önskligt, att den förre kunnat upptaga den sednares anmärkningar till vederläggningar. Ett annat fall, hvari hr. Rubenson skiljer sig från andras uppfattning, är skildringen at de nordamerikanska missernas huslighet, hvilken på det bestämdaste bestrides i alla beskrifningar på de nordamerikanska förhållandena i den aflägsna Vestern. Måhända ha enskilta undantag kommit förf. att fatta ett generellt omdöme, som ej håller stånd. Kanske är flickornas huslighet större i Baltimore än i det öfriga östliga Nordamerika. Araber og Kabyler. Skildringer af Carit Etlar. Kjöbenhavn. Chr. Steen og Söns Forlag. 1868. Det är få genrer af litteraturen, som på sednare tiden idkats så allmänt och träget som reseskildringen. Detta är också ganska naturligt, ty dels har den läsande allmänbetens intresse blifvit väckt för främmande länders och nationers egendomligheter, och dels har antalet af dem, som göra vidsträckta resor, betydligt stegrats, på hvilken sistnämnda omständighet åter beror, att anteckningar och beskrisningar af lokala och nationella märkvärdigheter äfven måste tillväxa, helst som den allmänna bildningens och språkutvecklingens nuvarande ständpunkt betingar en allmännare förmåga att uttrycka sig skriftligen. Vi ha således sett resejournaler och turistskildringar utgifvas i massa, och helt naturligt är, att i denna massa mycket är lösligt, okritiskt, ja, rent af enfaldigt. Turisten har nedskrifvit sina intryck, utan att närmare studera det land och det folk, hvarom han vill ge läsaren ett begrepp, efter en flyktig blick på dess yttre förhållanden och efter några ofullständiga eller otillförlitliga upplysningar, hvilka han erhållit af någon person, som han tillfälligtvis råkat — upplysningar, som han för öfrigt måhända missförstått i följd af otillräcklig bekantskap med landets språk. Så berättas det, att en agelsman, som reste i Norge, gjorde skjutsgossen en fråga rörande de på bergen här och der uppgjorda eldarne, och höll det svar, att det var ..Braatebrändere,