(Insändt). Hvartill skall folkräkningen tjena? Denna fråga framkastas af åtskilliga med afgeende på den här vid årets slut påbjudna allmänna folkräkningen. Då sådant ej förut skett, anses den af mången höra till de nya påhitten, som blott göra besvär, men ingen verklig nytta. En och annan tror densamma ha sin orsak blott i nyfikenhet, ja i högmod, och jemför den med historien om att konung David ville, att allt folket skulle räknas och beskattas. — Några upplysningar om orsaken och ändamålet torde derför icke vara obehöfliga för att undanrådja missförstånd och motvillighet. För det första må anmärkas, att folkräkningar i sjelfva verket gjorts i vårt land hvart femte år alltsedan hundratjugo år tillbaka genom det 1748 gtiftade Tabellverket, som nu fortgår under namn Statistiska Centralbyrån. Men dessa folkräkningar ha i vårt glest befolkade land hitti svårighet kunnat göras genom mantalsskrifnings husförhörslängder. Och någon folkräkning i den mening och på det sätt, som nu här kommer att ske, har icke utförts i Sverge förut mer än en gång, nemligen i Stockholm 1860. Orsaken dertill var, att de upplysningar om befolkningen, som der erhöllos genom mantalsskrifning och kyrkoskrifning, icke ansågos riktiga och fullständiga. — Samma år begärde ock Statistiska Centralbyrån hos K. M:t, att K. M:t af samma orsak täcktes förordna om folkräknings,anställande i Göteborg till utrönande af dess befolknings förhållande. Detta förslag hänvisades till denna stads stadsfullmäktige, hvilka svarade med en anhållan, att med folkräkningen skulle få anstå, till