folkhögskollärare måste sörstå att hånföra och har måste sjelf kunna hänföras för den goda saken Förstår han ej detta, så frukta vi, att han ej år folkhögskolans rätte man. LandsortenÖrebro. Det andra allmänna folkmötet hölls i Fredags vid Hallsbergs jernvägsstation och bevistades af 200 personer samt leddes med reda och kraft af förre riksdagsmannen O. Larsson i Nasta En petition till K.;M:t upplästes, i hvilken begäres att K. M:t täcktes till riksdagens behjertande föreslå följande: 1) Fullkomlig religionsfrihet och lika rösträtt i kommunala samt alla andra allmänna val och öfriga angelägenheter för hvar och en, dom o är medborgerligt förtroende förlustig. 2) Indragning af hela den indelta armåen, och i stället allmän folkbeväpning. 3) Alla kronohemmans försäljning, och medlens användande till betäckande af statsskulden. 4) Att all jord inom riket blifver beskattad efter samma måttstock sålunda, att de nuvarande olika jordnaturer, med thy åtföljande förmåner och skyldigheter, såsom räntor m. m., måtte helt och hället afskaffas samt att staten öfvertager skjutsoch vägunderhållsskyldigheten. 5) Reglering af den administrativa förvaltningen i riket på så sätt, att öfverflödiga embeten och tjenster indragas, samt att de lägre tjenstemännen, och isynnerhet den exekutiva makten, blifva så aflönade af staten, att de ej, såsom nu är fallet, af den förut högst nödställda befolkningen må behötva uttaga sina såkallade expenser. 6) En gAmännare och bättre ordnad folkupplysning, medelst inrättande af flera skolor, deribland en folkhögskola i hvarje församling samt lärarnes bättre aflönande. Första pnnkten godkändes utan diskussion. — Vid andra punkten yttrade några talare tvifvel om lämpligheten att ifrågasätta hela armöens indragning på en gång. Härpå svarade ordföranden, att man blott tänkt sig indragning af de indelta, ej af de värfvade regementena. Efter denna upplysning godkände mötet andra punkten. — Vid tredje punkten hyste en talare tvifvelsmål om möjligheten att under närvarande svåra penningtider kunna försälja alla dessa hemman, men då ej någon mera talare understödde denna mening, beslöt mötet att godkänna tredje punkten. — Fjerde punkten godkändes utan diskussion, likasom den femte, sedan en talare påmint om, att förändringar i den administrativa förvaltningen redan vore i görningen, men en annan invändt, att vederbörande allt behöfde en påstötning. — Om den sjette punkten uppstod någon diskussion, hvarunder flere talare ansågo en högskola i hvarje församling vara för mycket, och en föreslog deras antal till 25 för hela riket. Sedan andre yttrat deras åsigt vara den, att omvårdnaden om dessa saker närmast tillkomme kommunerna ooh landstingen, ej staten, beslöt mötet att låta sjette punkten utgå ur petitionen. Dermed var frågan om petitionen afslutad, och mötet uppdrog åt den vid förra mötet valda komitgen att ombesörja petitionens nnderskrifvande och afsändning till K. M:t. Ä Sedan öfvergick man till de för dagen framställda frågorna, af hvilka den tredje i ordningen var följande: Finnes det i vårt land några embeten och tjenster, som dels utan saknad kunna indragas, dels lönerna nedsättas, och hvilka äro de? Efter uppläsandet af denna fråga hördes röster ur församlingen säga: ,De äro många; det är ej godt att räkna dem. Under diskussionen yttrade många talare, att de högre embetsmännens löner vore alltför stora, andra åter anmärkte, att de, som för sina embeten beböfde förskaffa sig en dyrbar bildning, äfven borde ha högre lön. Mötet, som ansåg biskopar, landshöfdingar, kronofogdar, generaldirektörer, presidenter och styrelsen för statens jernvägsbyggnader vara öfverflödiga, ville ej yttra sig om lämpliga storleken af hvarje serskild embetsmans lön, men förmenade.en allmän proportionerlig lönenedsättning vara af omständigheterna påkailad. Fjerde frågan: ,, Vore det till en verklig nytta för vårt folk och land, om fullkomlig religionsfrihet blefve införd?, besvarades med starka ja-rop, a mötet beslöt att jakande besvara denna råga. Femte och sista frågan var: ,Huru och på hvad sätt skall arbetarens nuvarande betryckta ställning kunna förbättras? Vid denna säråga yttrade ordföranden och skolläraren Holmgren sig, äda med värma, för iakttagande af en större sparsamhet och förett fullkomligt upphörande med bruket af bränvin. Mötet ansåg, att lindring i skattebördorna och en allmänt spridd folkbildning skulle mäktigt bidraga till lindrande af arbetarens ekonomiska betryck. 1869 års vårting inom Örebro län äro utsatta att hållas å följande tider: Sundbo härads d. 20 Januari, Edsbergs d. 22 Februari, Lekebergs d. 30 Mars, Grimstens d. 21 April, Hardemo d. 23 April, Kumla d. 10 Maj, Glanshammars d. 18 Jannari. Askers d. 15 Februari, Sköllersta d. 8 Mars, Öre. bro d. 12 April, Nya Kopparbergs d. 15 Februari, Fellingsbro d. 16 Mars, Lindes och Ramsbergs bergslagers d. 29 April, Karlskoga d. 21 Januari, Grythytte och Hellefors bergslagers d. 24 Februari samt Nora och Hjulsjö bergslagers d. 6 April. — Malmö. Aftonskola i tyska och engelska språken. I ,Snäll-Posten läses: Medelst enskilda bidrag inom staden hafva medel blifvit insamlade för upprättandet af en aftonskola i tyska och engelska språken, der den mindre bemedlade erhåller kostnadsfri undervisning. För industriidkare och arbetare är det af stor vigt att kunna inhemta kännedom om industriella och tekniska förhållanden från de länder, der industrien är högt utbildad; detta må nu ske genom resor eller genom Jäsning af utkomna arbeten, så är språkkunskap ett oundgängligt medel. Man bör derföre hoppas, att skolan kommer att flitigt begagnas Föreståndaren för denna skola är språklärare Gumperd, som under många år här i staden meddelat undervisning inom sitt tack. Skolanålkommerzatt Öppnas denåi9 Januari