Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 december 1868, sida 2

Dågnst Allehanda; för boktryckaren A. Bonnier att i hufvudstaden utgifva periodiska tidskriften När och Fjerran-, tidskrift för resebeskrifningar m. m.; för bokhandelseleven C. A. V. Lundholm att i hufrudstaden utgifva periodiska skriften, Barpens Van, tidning för söndagsskolan; för förre artilleristen, litteratören O. Brask att likaledes i hufvudstaden utgifva tidningen National-Regeringen samt för boktryckerikonstsörvandten C. A. Lundberg att i staden Söderhamn utgifva tidningen Söderhamns-Posten. — Skarpskytteangelägenheter. K. M:t I har den 4 Dec. beviljat följande öfverbefälhafvare vid nedannämda numera upplösta skarpskytteforeningar entledigande från öfxverbefalhafvarebefattningen, nemligen: kaptenen C. G. R. Bergenstråhle vid Ösmo sockens; underlöjtnanten L. Braunerhjelm vid Edebo; fastighetsegaren C. O. Lindström vid Lyresö; f. d. tanjunkaren J. F. Tengblad vid Wirserums; fanjunkaren A. F. M. Peterson vid Målilla och Gottfridsdahls; furiren A. E. Stadig vid Wenjans sockens och underlöjtnanten C. A. W. Tornberg vid Norra Färs härads frivilliga skarpskytteförening. — Konstföreningen. Vid sednaste inköpet, som försiggick i Thorsdags, blefvo följande taflor köpta: 3: Dagens Nyheter, genre af måll Börjesson; ,,En belägrad tfavorit, genre at Brandelius; genre af m:ll Emma Ekvall; genre af Knut Ekvall; tvenne aqvareller af Gellerstedt; genre af Herzberg; ,Civita Castellana, italienskt landskap med figurer af Palm; genre af Perseus; skånskt landskap af Rydberg; ,Gustaf den förste och Katarina Stenbock, genre af Salmson; skogsinteriör af Törnå; Månsken af Wahlqvist; ,,Spanior och Holländare, genre af Werner. Dessutom köptes 10 exemplar af den på Norstedt Söners förlag till Julen utkommande praktupplagan at ,Frithiofs Saga med illustrationer af August Malmström. s Ieater. En enkel representation var i Fredags å Ladugårdslandsteatern egnad åt minnet af August Blanche. Föreställningen började med en prolog, deri den aflidnes egenskaper såsom publicist, artist och fosterlandsvän skildrades, hvarefter gafs skådespelet ,,Jernbäraren. Till sluts förekom en tablå, föreställande August Blanche, omgifven af åtskilliga karaktersbilder ur hans skapelser. Bilden bekransades af en genius, och bland dem, som omgåfvo densamma, märktes hr Dardanell, magister Bläckstadius, Bautastenius, Konjander, Jernbäraren m. fl. Teatersalongen var nära fullsatt. — Ny poststation kommer den 1 nästk. Januari att öppnas vid Årjengs gästgifvaregård inom Silbodals socken af Vermlands län. . — Väderleken och sjöfarten. I Dagl. Alleh:a af sistl. Lördag läses: I dag afseglade härifrån bohuslänska skonerten Maria till West-Hartlepool med trälast. Det egendomliga har härvid inträffat, att sedan den nu tillandalupna veckan fortgått under ständig: blid väderlek, ibland åtföljd af häftiga regnskurar, isynnerhet nattetid, intet enda, hvarken segeleller ångfartyg. är anmäldt för lastning att afgå härifrån, ehuruväl kommunikationen med hafvet är fullkomligt fri för is, hvilket mera sällan förekommer vid denna sena årstid. Dock är det 5 till 6 fartyg, som ännu hitväntas från utrikes orter. — Till Flodinsh stipendiat utsågs i Thorsdags inför magistraten och borgerskapets femtio äldste, genom lottning, studeranden af östgöta nation Asker. — En salon i tapisseri. Prinsessan Lovisas personliga vänner lära, berättar D. A., hafva, för afsigt att förära prinsessan ett vackert och dyrbart minne i tapisseri. De skola nemligen brodera nästan en hel salonsbeklädnad till ett rum i prinsessans hem i Danmark. Väggbeklädnaden, soffoch stolbeklädnad, soffkuddar, pallar, mattor och klocksträngar, allt skall broderas i gobelin. Materialierna dertill skola införskrifvas från Köpenhamn. — Stormen den 11 December. I D. A. läses: Såsom bevis på styrkan af denna svåra storm och den effekt, som förorsakades genom den häraf upptornade höga sjön, må anföras, att på klippan Måsknufven i Stockholms skärgård, något öfver 2 mil hitom Landsort, der i år en ny ledfyr blifvit uppförd, sjön, vräkte rätt öfver fyren, så att vattnet i stora massor inströmmade genom dragröret till lanterninen och nedstörtade genom skorstenen, så att dervarande fyrbetjening ej kunnat uppgöra eld på ett och ett halft dygn. I följd häraf brann j fyren under den svåra stormen och kunde ej tändas förrän kl. 3 om morgonen den 12. Fyrbetjeningen hade svårt att på klippan berga der befintliga effekter, emedan sjön hoiade att bortspola allt som löst var. En båt sönderslogs af sjön under dess vilda framfart. — Gatuuppträdena i Stockholm. Den förr omtalade skrifvelsen till justitieombudsmannen af grosshandl. Gillleau inledes med följande ord: Till riksdagens justitie-ombudsman. Utan tvifvel har justitie-ombudsmannan vid de förhör i kongl. poliskammaren, hvilka hr justitieombudsmannen bevistat, erfarit, huru under nätterna till den 29 och 30 sistlidne November några okynniga personer sökte med våld nedrifva den läktare, eom en enskild person, byggmästaren Nilsson, uppfört, för att mot afgift begagnas till skådeplats vid aftäckning af vår hjeltekonungs bildstod. Säkert har hr justitie-ombudsmannen äfven försport, att till hämmande af detta ofog utkommenderades en afdelning af Lifgardet till häst samt att denna trupp, som var, väpnad med sablar, icke inskränkte sig till att skydda den anfallna platsen från våldsverkare, utan företog sig att i spridda grupper, stundom åtföljda af befäl, stundom utan sådant, rida öfver hela Kungsträdgården samt vidare Arsenalsgatan fram till Gustaf Adolfs torg och derefter dels öfver Norrbro, dels uppåt Regeringsoch Drottninggatorna, öfverallt med sablarne huggande och sårande fredligt vandrande medborgare, hvilka icke ens kände anledningen till detta plötsliga öfvervåld, samt att äfven på andra gator dylikt öfverväld egt rum. För att ådagalägga i hvad mån den väpnade styrkans uppträdande i detta fall må hafva varit lagligen berättigadt eller ej, torde det vara tillräckligt att erinra, att sedan strafflagen i 7, 8 och 9 8Ss af 10 kapimet angifvit de väsentliga kännetecknen på uppror, nemligen att en folkmängd samlar sig tillhopa, att den lägger det uppsåt i daga att handla med förenadt våld samt att afsigten är att sätta sig upp mot verkställighet af offentlig myndighets bud eller att den till någon embetsåtgärd tvinga eller att för sådan åtgärd hämnas, samt i 12 8 föreskrifvits, att till upprors stillaude krigsmanskap må användas, sedan den på stället varande civila myndigheten tre gånger ljudeligen i konungens namn befallt upprorsmännen att genast åtskiljas, vid äfventyr att vapenmakt eljest användes, stadgas i sistnämnda följande: ,, Ej må dock i något fall vapen längre brukas än civil myndighet finmer sadant för upprorets stillande nödigt varal; hvarjemte i 13 S, hvilken handlar om sådan mindre oordning, som den ifrågavarande mot den omförmälda läktaren riktade, dervid lugnet störes, utan att afsigten är att direkt uppträda mot den offentliga myndigheten, hänvisas till försberörda 12 5 för den hänlelse att deltagarne i sådan oordning, hvilken till skilnad från den i de föregående Ss beskrifne kallas upplopp, öfvergå till våld å person eller egendom. . Såsom vilkor derför, att vapenmakt må i något fall användas, fordras alltså, att deff på stället varande civila myndigheten tre gånger Jjudeligen i konungens namn tillsagt menigheten att skiljas vid ifventyr att vapenmakt eljest användes; hvarjemte är stadgadt, att vapenmakt ej i något fall får brukas längre än den civila myndigheten finner för upprorets eller upploppets stillande nödigt äraf följer, att, vid lugnets störande på nu omförmäldt sätt, den civila myndigheten skall anordna och leda krigsfolkets rörelser. Af denna myndighet beror, huruvida trupper beböfvas, huru stor styrka, som fär sättas i rörelse, hvar och när den skall uppträda, samt huru långt den skal fortsätta sina rörelser. Går den väpnade styrkar atan eller mot den civila myndighetens order, så ir hon sjelf ansvarig för sitt handlingssätt. —